Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Stormfåglar vid horisonten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har icke vågat säga henne det, men jag har låtit
henne känna det genom min tystnad, då hon berättade
mig det.
Jag: Jag får bekänna, att jag sagt henne det så
tydligt som möjligt.
Napoleon: Nå, hvad sade hon då?
Jag: Hon sade enligt min tanke något mycket
vackert, mycket rätt, mycket sant.
Napoleon: Ah! tvifvelsutan något epigram? Låt
oss höra.
Jag: Jag tillstår, att min stränghet fann sig
afväpnad inför detta slags öppenhjertighet . . .
Napoleon (afbrytande): AhJ öppenhjertighet är
en god sak. M:me Staëls öppenhjertighet!
Jag: Jag tar ej mina ord tillbaka. Tvärtom, säger
jag till och med, inför den verkliga öppenhjertighet,
hvarmed hon nästan gråtande yttrade: »Hvad vill ni
väl, Lucien, att jag skall göra; jag gör mig dum inför
er bror, derför att jag gerna vill behaga honom. Jag
vet icke mer till mig och jag vill tala med honom, jag
söker, jag modifierar mina uttryck; jag vill tvinga honom
att sysselsätta sig med mig, och jag känner mig och
gör mig verkligen dum som en gås.»
Napoleon (hälften allvarligt, hälften skrattande):
Jag förstår. Det vill säga att hennes bestörta snille
darrar inför mitt. Jag skulle ju verkligen kunna känna
mig stolt deröfver. Och det är detta ni finner så
utmärkt!
Jag: Det är icke detta, ehuru jag anser det som
en viss merit att tillstå ett fel och att på samma gång
förklara att ert svar på frågan var beundransvärdt.
Napoleon: Talar ni allvarsamt?
Jag: Riktigt allvarsamt. »Det svar han gaf,»
tillade hon med entusiasm, Ȋr verkligen sublimt. Det
är yttringen af en af dessa forntidens upphöjda själar.
Epaminondas skulle ha svarat mig så.»
Napoleon (skrattande med full hals): Åh! hvilket
patos!
Joseph: Jag finner intet patos deri, och anser
er stränghet malplacerad mot en för sin qvickhet så
ryktbar qvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
