Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta »misstag», som inbragt huset Bernadotte en
ganska vacker förmögenhet, qvarstår än i dag, och dess
rättande torde ligga i en ännu långt aflägsen framtids
sköte. —
Hvad i allmänhet beträffar den af Hedin i Andra
kammaren vid nämda tillfälle uttalade förvåningen öfver
att en så och så beskaffad tolkning kunde förekomma,
så torde Karl Johans bemödanden, att i statsrådet och
annorstädes undanrödja all friktion, hafva i väsentlig mån
underlättats derigenom att han ganska väl förstod att
smörja maskineriet.
Att Bernadotte, som gjort sin egentliga skola som
statsman under direktoriets tid, och som riktigt kan
betraktas som en typisk representant af franska
revolutionens karaktär sådan denna under direktorium
utbildade sig, ej blott skulle väl förstå penningens
användbarhet, utan tro allt med denna kunna uträttas, var äfven
naturligt. Huru han strax efter ankomsten hit, likasom
sedermera jemväl i Norge, utströdde penningar, hörer
väl till ett särskildt kapitel eller hans korruptionssystem1,
men för sammanhangets skull med allenastyrelsens
införande måste en flik deraf här upplyftas.
En af de märkligare episoderna vid
reaktionsriks-dagen i Örebro 1812, som också betydligt blottar Karl
Johans statskonst och ställer den i dess rätta dager, var
propositionen om de ultramarinska besittningarnes
undantagande från rikets drätsel och ställande under
konungens enskilda styrelse och förvaltning, utan någon
redovisning till statsverket2. Skenbart och på ytan
gälde propositionen blott Pomern och S:t Barthelemy,
på botten afsåg den Guadeloupe med andemening att
•eganderätten till dessa tomter blifvit behandlad så alldeles i laga
ordning», men han trodde att »på den tiden likasom nu hvarje
regeringshandling granskades af vederbörande konstitutionsutskott, och
då der någon anmärkning icke i denna fråga blifvit framstäld, lär väl
regeringen få anses hafva fått décharge för sitt till vägagående i den
saken. *
1 Om hans mest beryktade verktyg, C. A. Grevesmöhlen, finnes
•ett särdeles betecknande vitnesbörd tryckt i Dagens krönika (1 :a häftet
1887), hemtadt ur Suchtelens autografsamling i S:t Petersburg. Jemför
ock »Från Europas hof» (B. I sid. 560 o. f.)
* Se i det föregående sid. 185 noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
