Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taljon, mäta sig med de gamla franska kärntrupperna:
nästan idel pröfvade och erfarna soldater. Fienden
der-emot företer en märkvärdig färgblandning, och det är
icke så mycket stridsglädjen som tvånget och den
mili-täriska ambitionen som håller det hela tillsammans.
Vårt rytteri och artilleri är ojemförligt bättre och jag
hoppas att vi genom försigtighet och klokhet skola
kunna paralysera Napoleons fåltherresnille.» I denna
tillförsigt slöto sig de samtalandes ögon och de njöto
en två timmars hvila.
Kl. 6 på morgonen d. 7 sept. väcktes de af det
fruktansvärdaste kanondunder. Om åskmoln korsa
hvar-ann på alla håll af himlen och elementernas strid
utvecklar sitt fulla raseri, så kan det menskliga örat
förnimma ett dylikt larm. Det tycktes som flöge en
verld i luften ur idel krutminor.–
»Den tappre räknar icke sina fiender 1» ropade
Barclay de Tolly till prins Eugéne. »Vill ers höghet
lemna en brigad här och med den andra gå
fransmännen inpå lifvet?»
Detta ögonblick var ett inbegrepp af all tänkbar
fasa. Inom några minuter betäckte 700 döda
slagfältet. Prinsens häst sköts inunder honom. »Betyder
ingenting — en ny hästi» ropade han och reste sig.
En löjtnant, som skyndade till, hoppade af och gaf
honom sin. Knapt hade prinsen bestigit den, förrän
han låg vid dess sida på marken. Två helt unga
officerare, som ännu döende fast omslöto hvarann,
bestänkte honom med sitt blod, och en soldat, på hvilken
en kanonkula ryckt bort hela ansigtet, klängde sig
krampaktigt fast vid hans fötter. Arbetande sig upp
ur en hög af lik begärde prinsen ånyo en häst. En
adjutant framledde sin, men knapt hade prinsen foten
i stigbygeln, förrän en granat bortsopade äfven denne
springare. Från ett i detsamma förbiilande batteri
frånspändes nu en dragare, på hvilken prinsen
svingade sig upp för att ila fram i spetsen för kolonnerna,
då i detsamma ett ilbud hejdade honom.
»Skall jag byta häst med er också?» ropade
prinsen leende.
»Generalen ber er för Guds skull–-»
»Ni ser att jag är sysselsatt här,» svarade prinsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
