Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftersom kronprinsens föredrag onekligen är ett
retoriskt praktstycke, återgifva vi det i sin helhet. Det
lyder i öfversättning som följer:
»Mina herrar 1
Jag har föreslagit konungen bildandet af en
landt-bruksakademi. H. maj:t har värdigats samtycka dertill
och utnämna mig till dess president. Inom nästan alla
Europas stater existera dylika inrättningar och deras
allmänna nytta har varit upphofvet till deras bildande.
Men kanske finnes ingen trakt som kan erbjuda ett så
vidsträckt fält för goda medborgares idoghet och
förhoppningar. Sverige eger nästan samma utsträckning
som det gamla Frankrike och dess befolkning är knapt
tiondedelen så stor. Otvifvelaktigt finnas delar af
landet, hvilka himlen ej skänkt bördighet, men ett stort
antal af dem som skulle kunna odlas äro ännu ej odlade.
Åkerbrukets eröfringar äro gynsamma för ordnings- och
frihetssinnet. De gifva ett lands innevånare en jemn
och förståndig sysselsättning, afvändande orostiftande
agitationer, hvilka alltid skada en stats välgång, och
de göra fosterlandet ännu kärare för dem som skapat
sig det genom sitt arbete. De mest idoga nationerna
hafva insett den ovilkorliga nödvändigheten af
åkerbrukets utsträckning, och utmärkta skriftställare inom
statshushållningen bekräfta att de folk som drifvit det
till sin högsta utveckling, också hafva det att tacka för
sin fulländning i konst, vetenskap och literatur.
Jag döljer icke för mig, m. h., de stora
svårigheter I skolen få att bekämpa för att uppnå de första
resultaten. Våra goda bönder, som från barndomen
vant sig vid sina faders bruk, vilja icke höra talas om
några andra, om de icke på förhand se de lyckliga
verkningarne deraf. Man måste sålunda tala
erfarenhetens språk till dem och bevisa dem, att landtmannens
spekulationer lyckas bäst i de fria landen, emedan det
endast är under lagarnes hägn, man kan förtrösta på
framtiden. Men man bör icke fördölja för sig att
åkerbrukets framsteg kräfva ansenligt förarbete. Man
måste försaka för stunden för att sedan kunna skörda;
men hur belönas man icke för sina uppoffringar. —
Alla samhällsklasser vinna på uppdrifvandet af jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
