Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Frankrike. Visserligen hade alla schweizare genom
den under Napoleons förmedling grundade
författningen — enligt hvilken tillkommo 6 nya kantoner, hvilka
förut varit lydländer under de först bildade 13 —
kommit i åtnjutande af lika statsmedborgerlig rätt och väl
hade i stället för den efter franskt mönster skapade
helvetiska republiken och dess icke-nationella
centralregering trädt en förbundsförfattning liknande det gamla
edsförbundet, men samtidigt med denna författning hade
en allians med Frankrike påtrugats schweizarne, hvilken
tvang dem att liksom tyskame i Rhenförbundet
deltaga i alla krig, som Napoleons omättliga äregirighet
uppväckte, samt att offra gods och blod för
främmande syften.
Till kriget mot Ryssland hade Schweiz måst
uppställa 16,000 man, af hvilka största delen omkommit.
1813 års fälttåg hade satt Napoleon ur stånd att
tilL-tvinga sig uppställandet af en ny hjelphär, men de
ännu existerande schweizerregementena hade
kompletterats med nytt manskap. Icke dess mindre hade det
efter fred längtande Schweiz i Zurich den 18 november
förklarat, att det hädanefter ville vara neutralt i ett
krig, som var främmande för dess intressen.
Detta beslut visades såväl för franske kejsaren som
för de allierade, och den förstnämde skyndade sig att
erkänna Schweiz’ neutralitet, ty om i följd af
densamma de allierades stridskrafter nekades att tåga
genom schweiziskt område, så kunde den mest sårbara
delen af Frankrikes östra gräns icke af dem angripas.
Emellertid ville kejsar Alexander icke veta af
någon inmarsch i Schweiz. Genom sin forne lärare
waadtländaren Laharpe intalad att skydda dennes trånga
fosterlands oafhängighet mot Bern, förutsåg han att det
aristokratiska partiet, som hade att glädja sig åt
Österrikes gunst, skulle utbyta de allierades inmarsch mot
återställandet af de gamla kantonernas öfverhöghet
öfver de forna lydländerna i Schweiz, något som han
icke önskade. Då han erfor att de allierade, trots
manifestet, ryckte in i Schweiz och framkallade de af
honom fruktade omstörtningarna, uttalade han deröfver
sitt missnöje mot Österrike och tillkännagaf på samma
gång, att han icke ville tåla undertryckandet af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
