- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 2. 1812-1814 /
362

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anser dem öfverskrida traktaterna. Emellertid är det
faktiskt, att till och med lord Wellington godkänt dem
och att alla de stora hofvens representanter skrifvit
härifrån för att mycket kraftigt understödja dem hos
Porten.

Ryssland måste nödvändigt gräma sig öfver den
totala förlusten af det inflytande det utöfvade i
Konstantinopel. Det är för en sådan stormakt lika
förödmjukande som ofördelaktigt att icke der kunna få
annan plats än, så att säga, i svansen af de andra. Ett
sådant tillstånd kan icke länge vara.

Kan detta inflytande återupprättas utan att
utveckla en energi, som kejsar Alexander, uppoffrande
sig för hvad han ansåg som det allmänna bästa, icke
efter år 1821 ville utveckla? Kan det återupprättas
utan tillgripande af våld?

Skall man, då man redan sett sig tvungen att sända
ett ultimatum med hotande klausul, kunna för andra
gången underlåta att gripa till vapen om turkarne
aldrig så litet vilja köpslå?

Hvad man än ma säga, är det mer än troligt, just
på grund af de sammansvurne officerarnes bekännelser,
att kejsar Alexanders uppförande i den turkiska frågan
bidragit att så uppreta dem mot denne monark. Öfver
de icke moderniserade ryssarne bibehåller kyrkan stor
makt och de äro alla känsligare, då fråga är om
nationaläran, än man stundom kan tro. Genom att
af-söndra den grekiska frågan från sina underhandlingar
och eventuelt från de tydliga motiven till sin
krigsförklaring, undviker kejsaren skenet af att biträda en
sak som man hänför under namnet uppror, medan han
i sjelfva verket hindrar grekernas tillintetgörelse och
uppfyller en stor del af sitt folks önskningar.

Kan kejsar Nikolai, framförallt i detta ögonblick,
förbli lika oberörd af nationens mening som kejsar
Alexander kanske af misstag kunde tyckas vara det ?■
Rörande denna fråga antar man, jag vet ej af hvad
skäl, att nuvarande kejsaren resonnerar ungefär så här:
’Salig kejsaren har höljt sig med ära. Efter allt hvad
han gjort till Rysslands ära och fördel, hvilket han
förstorat genom sina eröfringar, hade han skäl att tro
ätt han uppfylt sin pligt och att han kunde hvila sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:00:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free