Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I dag för tolf år sedan! Då hade ju den
rätta — den kärleksljusa–.
Thora alldeles sög in honom med ögonen.
»Du ljuger», sa’ mannen till sist, famlande.
»Ån se’n? Jag tänker jag är godlik kunna
göra hvilket jag vill inför en sådan som ni!»
Som hvinande piskrapp föllo nu orden:
»Det finns fattiglider där nere på gården.
Gå dit, om ni vill. Pigan ska’ få bära ned mat,
om ni är hungrig; det ge vi åt alla strykare.»
Ett eländigt flarn var han, men inför detta
flammade likväl kolen af hans förbrunna
manlighet upp. Själfva drinkarerösten tog klang,
när han skrek:
»Fattiglider åt mig! Strykare! Jag? Se på
mig, du! Tror du kanske, att jag inte kännt
igen dig, du — Thora!»
Han slukade första bokstafven af namnet
och sedan som spottade ut resten öfver henne.
Thora blef blossande röd, men stoltheten blekte
snart fargen. Föga hade hon jagat ordet från
gården, för att han skulle få bruka det.
Köras härifrån som en hund skulle han!
Hvarför skulle gossen just i detsamma trycka
sitt nyfikna ansikte mot rutan? Ja, hvarför fyllas
lifvets ådror med ständigt ny blod, herre?
Mannen darrade och gapskrattade på en
gång. Fotterna med den tunga svikten nedöfver
hade kännt fast mark under sig ändtligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
