Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone son på gården känna! Hon talade
sådana ljungande allvarsord, att hela huset
tycktes flamma.
Teg gjorde han som alltid, när han inte
kunde försvara fadern, men dagen därpå sålde
han deras andra nyburna ko — också för
brännvin.
Då var det som Thora sprang till prästen
och ropade, så det klang öfver byn:
»Du måste hjälpa, präst, du måste!»
Ja, så kom den prästen till Yxegården för
att »förmana» och frälsa.
Höfligt blef han emottagen och höfligt blef
han bemött: mannen kunde slikt, när han ville.
Thora sög in hvaije ord prästen sa’. Här
skulle nog hjälpen finnas!
Jo, sonen lofvade ju att gå i kyrkan någon
gång — mannen med — »när han blef
tillräckligt stark»!
Gå i kyrkan! Du präst, du präst! Du sof
nog godt den natten, du, och trodde dig ha gjort
en Gudi behaglig gärning!
Ett par dagar senare föll blixten, fast vår
Herre styrde viggen.
Sent mot kvällningen kom Thora genom
hagen hemöfver — från en sjuk; ty hur uselt
hon än hade det själf, glömde hon aldrig de
sjuka och elända. Det var hennes gåfva.
Hon kände som om fotterna rifvit upp fåror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>