Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gossen var Erik upp i dagen, herre; till
och med Eriks sätt att hålla händerna när han
sof, hade gossen ärft, lika så väl som Eriks
långa ögonhår och smak för ljusa färger.
En dag, när gossen af en slump fick se en
skymt af den blå väggen, började han gallskrika,
ända till dess hela ytan blef klar. Sedan låg
han förnöjd och stirrade i timmar in i det blå.
Ju äldre han blef, dess förunderligare blef
likheten. Samma ljusa panna, nedböjda hufvud,
samma blyga väsen, samma iotalintryck
framförallt ...
Hade hon gifvit sig åt den ena mannen och
trott sig vara ägen af den andra, eller hade hon
varit så full af den döda, att det nya lifvet i
henne närts endast af honom?
Hvem kan förstå naturens djup, herre, dess
lagar, resurser och vilja!!
Nu må du tro, Ragna hade både sagor och
sägner »åt Eriks gosse». Han fostrades vid dikt.
Det tunga, jordiska, utslitna i henne
försvann. Hon blef hvad det led åter Ragna, sådan
hon var, när hon låg under trädet och läste Don
Quijote.
Efter bara ett års äktenskap blef Ragna enka
för andra gången. Det stärkte henne i hennes
tro, att hon endast följt »Guds vilja».
Med själfaktningen kom lugnet tillbaka.
Om sommaren tog hon ofta gossen med sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
