Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So för lusn i skinnfaldn o loppon i sägghalmen o pojkin opp po An.
Naör gobben komd inn, för an o börja äta ota pojkins
gret-gryton. De daer kund pojkin int tåla, utan så: *Sf)ta får, lamm ot
mäj o lite! “
„De ä jyst däj ja a seki ätt", så gobben o rykt pojkin nér fron
un o lå honom i en säkk.
So vandra gobben å mä honom, men hur de va, so fikk an et
bihöv po vsegin o modist kast säkkin nér. ITndi tidn krop pojkin
ut o för himm tibåks o börja äta ijänn. Naer an hold på o åt, börja
hunn ti skäll.
„LAs, kräk o si va Fidella skäller!" så pojkin.
„Loppa, du kan hoppa, som hår logga bén!" så lusn.
„Gobben kommer, gobben kommer", så loppon. Lusn för i
skinnfaldn o loppon i sägghalmen, o pojkin krop opp po un.
Naer gobben komd inn, börja han ijänn äta ota pojkins grotgryton.
„Sota får, lämm nu ot mäj o lite!" så pojkin.
„Jasså, din rakkare, du slapp ifrån mäj, men nu ska ja tå däj
o holl däj", så gobben.
O gobben hadd en jsörnkista o di satt an pojkin. O naer an
komd himm senn, so så an: „Si so kära mör, éld nu An, ja ska far
ut o bjud främan". Gumman jörd so o, o naer un va faerdi, so bå
hun pojkin sätt säj po gräslon; si hun sku skuff in honom i un ti
stökas.
„Sota mör, vis mäj nu hur ja ska sita, ja vét int", så pojkin.
Gumman satt säj po gräslon o så: „So haer ska du sita".
Bäst de va, tö pojkin o skuffa käriggin inn i un. O naer an
tykt at un va faerdi stékter, so tö han o duka börde o skår stéki
sönder, o so gikk an sina faerde.
Naer gobben komd himm me främane sitt, so tägkt an: „Var
mo nu gumman a tått vaegin, men äftersom börde ä faerdit ska vi
äta". So börja dom äta, o gobben hugd gaffeln i et tjokt kötstykki.
„Häj", så han, „de haer sir At som vår mörs mossor!"
Jmfr Nyland II, sag. 134.
22. Smärbukkin.
(Kalax i Borgå).
He va äin gaggo äin bisi o äin gumma, som hadd äin pojki,
som va miki fåit; tom kalla onon ti Smärbukkin. Tom hadd äin
hunn o, som häitt Gulltann. — Äin gaggo skäld Gulltann. To så
gumman åt Smärbukkin: „Gå At o sia kva Gulltann skälder åt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>