Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hann ti höpn o bärja lägg lasse upa. So så tom andra: „Nu får
tu bli bakett, n®r du int kom m® os ti sköin".
No, tom kommer färi ti te stör tr®, som va ikullstjälpi. So
så födn: „H®r ligger äitt förskräkkelit tr® mitt ivi v®in; nu most
vi bärja huggaM.
Tom hugger t®r, to Tumilitn kommer.
„A Ni alt h®r i v®in ännu?*’ så an.
„H®r ha stolpi äitt förskräkkelit tr®. Nu slipper vi int framin.
Kom hi ti jälp nu!"
„JÖ, ja ska just koma nuu, så an o so bar an häst o lass ivi
tr®, o so för Tumilitn häiman.
To så härrn: „Kvart bläi tom ander karana? Tu ä fårst mann
häim nu, o tom andra ligger lata i sköin".
So gr®la härrn, n®r födn kom häim o tom ander karana.
„Ja tror he int ä nogan viskli mäniskja", så födn. „Han hår
äin so grämin stirkjo. Ti hadd stolpi äitt förskräkkelit tr®, o han
lift bara häst o lass so lämplit ivi, o so lämma han os ti".
To bläi härrn fundérsam.
„Vi ska fräst ti tå live å ononu, så an. „Vi ska nu hav onon
ti gräv äin störer kéldo h®r upa manngårdn."
Tumilitn bärja gräva o grävd alt djupare.
So släft dom äin stör kv®rnstäin up onon, n®r an hadd grävi
r®tt djuft. Men t®r so tvinnast te stäin so, än Tumilitns huvu tr®dd
ginun kv®rnéga. O so grävd an bara åter di.
N®r härrn så, än an bara grävd, so hadd an dom ti släpp äin
störer kärkklokko ti up onon. Men Tumilitn tö liro. O so kom
an upp.
So så an åt härrn: „Ja tror tom ha släft mör mins spinnrokk
up nakkan o menn fåders kärkhatt up huvu. Men nu ä kéldon grävi,
o nu vil ja hav arbäit".
„Jå, tu får fara o mala i aftonM, så härrn, „mä tri tunnor rog.
Spänn hästn färi bara!"
„Jå, int is ja nu spänn hästn färi fur tri tunnor rogw, så
Tumilitn.
So lådd an äin tunnssäkk i kvar äin fikka. O so kom an ti
kv®rnen.
So så an åt molnarn: „Nu ska du lag kv®rnen ti gå".
„Jå, int kan h®r iggin mala i natt — he ä béndåsnatt — fär
h®r ä töntar", så molnarn. „0 tom tår live å de", tikt an.
„No, lag kv®rnen ti gå bara, int ä ja rädd fär slikt, int."
No, millan älva o tolv so bläi di liksom äild i kv®rnen.
O so kom di äitt stört måtbörd. O bäst som e va, so kom di
taldrikar o skäidar o gafflar o knivar. O so så an, än di kom h®n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
