- Project Runeberg -  Nyländska folksagor och -sägner /
274

(1896) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276. Om en skatt.

På Svedja gård i Sjundeå, berättar folktron, finnes en stor
skatt begrafven. Här bodde en gång en fru, som i många år
för-gäfves sökte denna skatt. Slutligen fick hon höra, att i Stockholm
fans en spåkvinna, som af jordens beskaffenhet kunde utgrunda, om
någon skatt låg gömd i den. Då begaf sig frun till Stockholm med
jord i skilda strutar från gårdens alla källare. Spåkvinnan bestämde
också ganska riktigt, i hvilken jordart skatten skulle finnas, men o
ve, under vägen förväxlades strutarna, och skatten blef omöjlig att
finna.

Roseruter i Finland II.

277. Ringning med „lilklukkon" vid jordfästning.

Förr i världen voro Pellingeboarna sjöröfvare.

En höstnatt förliste ett fartyg utanför Pellinge. Kaptenen
ensam lyckades hålla sig fast vid relingen.

När Pellingebåten kom för att lägga till, såg han, att man tog
fram sina yxor.

„Ni kan ta alt, blott Ni skonar mitt lif", sade kaptenen, i det
han räkte sin guldklocka emot dem. Männen studsade. Men då
sade han, som satt vid rodret: „Tänk på barnen!" I detsamma
glimmade yxan, och kaptenen störtade i liafvet.

Men denna gång undgingo de icke sitt straff. Och det ringdes
under långa tider för Pellingebor, när de skulle „i jorden", blott
med „lilklukkon".

278. Den blödande stenen i Yånå kyrkomur.

(Borgå).

He berättas, än e sku a vari äin kår i vserden, som sku a blivi
oskild it annklaga för noga sors stört brot. O nan* an int hadd nogin,
som kund vitna, än an vå öskildi, bläi an dömd ti dédn.

Men just fåran an sku åvrättas, sat an up äin stäin o så:
„Ettsom iggin kan vitna, än ja ä öskildi, so ska vml täsn stäinn gär e.
Lika ssekert som e ä, än ja ä öskildi, lika ssekert ä e, än täsn stäinn
ska blöda blöd".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aanyland/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free