Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den som gerna bultar på sista branden i spiseln, skall få en make
som bultar sig bra.
När håret börjar affalla på giftvuxna pigor, betyder det att de snart
blifva gifta, och håret säges gå af för kronan.
Den som gifver sig ut på frieri, bör aldrig komma åkande; det
förebådar tröghet. Aldrig gående; det betecknar armod. Han bör anlända ridande,
i Ydre fordom alltid på hvit häst, och binda honom så att han har frihet
vända sig åt alla håll. Vänder hästen svansen åt det hus hvaruti flickan bor,
bör man afstå från frieriet, emedan en korg säkert erhålles.
Ormar eller främmande kattor, som på bröllopsdagen inställa sig i brud’
huset, förebåda falskhet mellan de nygifta.
Slår man barn med ris, helst före deras dop, eller ock strax derefter,
blifva de mycket bra och lättagade.
När barn plågas af spöken, hänger man dess lintyg i förstugan,
hos-hvilket spöket då stannar.
När hustrun har fått en byting, lägges detta barn på golfvet framme i
stugan, och makas, jemte de öfriga soporna, med qvasten till dörren och ut
igenom densamma. Om denna utsopning ’verkställes 3 torsdagsqvällar å rad,
kommer trollet fram och återtager sitt barn. Eller, för att återfå egna barnet
och blifva bytingen qvitt, går man med honom till tre korsvägar, tre
torsdagsqvällar å rad. Eller ock låtsar hustrun med häftig ondska vilja kasta
honom på elden; eller håller honom öfver brädden af en sjudande kittel, med
hotelse att deruti nedfälla bytingen; eller låtsar att vilja inkasta honom i den
brinnande ugnen, då trollet återkommer med rätta barnet och säger: »Jag
tänkte mig ej gå så illa åt din, som du åt minw.
Mot barnskrik sättes en knif öfver dörren, eller skrifves Jesu namn med
krita på dörrfogningen.
På det att djefvulen icke må fara uti barnet när det gäspar, korsar man
det öfver munnen, med utrop: „Jesus Guds son !u som verkställes äfven
hvarje gång det nedlägges i vaggan.
Agas barn på söndagsmorgon, eller på hela sabbatsdagen, blifva de
olydiga och hårdagade ; men om de på långfredagsmorgon, före soluppgången,
ia ris af föräldrarna, blifva de goda och sediga.
Kännedomen om dessa bruk och vidskepelser var naturligtvis
för R. ganska svår att förvärfva, dels i följd af blygsel hos all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>