Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 3. Verksamhet i Götiska förbundet — Inträde i Vitterhetsakademien — Samlingsverk öfver skrock och trollerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
men då jag — anmärker R. — icke sett hufvudskriften, vågar
jag ej antaga uppgiften såsom tillförlitlig, ehuru den synes ganska
sannolik. År 1400 utgaf drottning Margareta privilegier för
Vadstena by att vara köpstad, skrifna, enligt rådets år 1435 lemnade
vidimation, som förvaras i Linköpings bibliotek, på »papir» med
inseglet på ryggen; äfvensom det af samma drottning år 1403
utfärdade och vid Bjärköa Rätten aftryckta plakatet måste hafva
varit .på papper, i följd af anmärkningen, att sigillet setat på
frånsidan.
Huru vidsträckt bruket af papper redan tidigt varit öfver
riket utbredt, torde upplysas af följande exempel: Ett af
hand-brefven af Bo Jonsson är skrifvet till erkebiskop Birger från Åbo,
der författaren var stadd på resan till Viborg att dagtinga med
ryssarne; år 1383 är en vidimation utgifven i Upsala; från 1385
finnes ett dombref af tvänne konungens domhafvande i
Vestman-land; i Södermanland och Hölebo härad är en lagmansdom
utgifven 1386, och frih. A. L. Stjernelds samling innehåller ett
qvitto på biskop Thords i Strengnäs vägnar af 1384; ett salubref
från en borgare i Stockholm 1388; i Vestergötland en dom af
konungens domhafvande 1397; ett cirkulärbref från abboten i
Alvastra 1399; alla på papper. Från Småland finnes en
pappers-handling af 1404; från Nerike 1428 och från Helsingland 1436;
senare och talrikare bevis att förtiga.
Till handskrifna böcker, räkenskaper, jordeböcker, utkast m. m.
begagnades papper ännu allmännare, och utträngde under
1440-talet, särdeles mot slutet, pergamentets bruk nästan helt och hållet
vid dylika behof. — —»
Vi föreställa oss att våra läsare utan att tröttna tagit
kännedom om detta lilla utdrag ur den vidlyftiga afhandlingen. Blott
ytterligare några ord om den medföljande, på R:s bekostnad
lito-grafierade tabellen.
Sveriges första mönster i skrifkonsten tyckas varit hemtade
från Frankrike, med hvars diplomer de inhemska under samma
tid äro öfverensstämmande, hvaremot tyskames handstilar synas egt
det största inflytandet på förskämningen af våra, hvilka först efter
konung Gustaf Erikssons regering började återfå någon sirlighet.
»Då det vore omöjligt — anmärker R. — att med den mest
vidlyftiga beskrifning uttrycka dessa förändringar, har jag ansett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
