Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och filantroper sågo den varande regenten åldras och efterträda- ,
ren visa tillgifvenhet för deras läror. Fräckheten gick slutligen
ända derhän att vilja nödga återställaren af Sveriges ära och
välmåga till en abdikation som skulle så mycket förr lyckliggöra
landet med allt hvad det sedan 1844 fått i 16 år uthärda af den
fullkomligaste välmening, stödd på de haltlösaste af alla
grundsatser.
»Jag ansåg då skyldigheten af riddersman och undersåte
kräfva att använda äfven min lilla förmåga till konungamaktens
och fäderneslandets värn. Lifvad af denna känsla deltog jag
verksamt i alla öfverläggningar som under 1840 års riksdag höllos
för detta ändamål hos excellensen Brahe samt hos presidenten
v. Hartmansdorff så väl då som under följande riksdagar, och
bidrog på den minnesvärda 5 febr. att med ett anförande, som
af ståndet med bifall mottogs, krossa ett försök hvars framgång
skulle återfört oss till förra sjelfsvåldstidens alla oredor, ledt af
en synlig chef, hvars sårade högmod sökte hämnd, med hemligt
bifall af dem historien framdeles skall uppdaga.»
Den adeliga oppositionen vid 1840 års riksdag var, såsom
troddes, riktad mot Karl Johan personligen, i sammanhang med
det regeringssystem, hvilket tycktes vara uteslutande beroende af
konungens styrande vilja, påverkad af vissa rådgifvare utom
konseljen, framför andra konungens generaladjutant för arméen grefve
M. Brahe. Justitiekanslern Nerman och presidenten von
Hartmansdorff, hvilken sistnämnde, i sin egenskap af t. f. hofkansler,
ihärdigt förföljt pressen med indragningar och åtal, voro såsom
f. d. och n. v. rådgifvare föremål för stor ovilja af de liberala,
och den s. k. i koalitionen» mellan grefve Anckarsvärd och
friherre af Nordin afsåg att på riddarhuset skaffa missnöjet gehör
och, i förening med borgare- och bondeståndet, krossa
»oefterrättlighetssystemet» . Måhända är det på Nordin som Rääf i sina
antéckningar anspelar med de nyss anförda orden om »en
synlig chef», etc. Nordin hade 1831 blifvit från statsråd flyttad
till president i bergskollegium samt 1839 tagit afsked från
sistnämnda embete. Man ville på den tiden likaledes veta, att
tronföljaren, då redan 40 år gammal, hos sin fader stundom gjort
föreställningar mot vissa åtgärder och att hans råd blifvit mycket
illa upptagna; redan före riksdagens början visste ryktet äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
