Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ock att han ansåg detta sitt riksdagsföredrag såsom sin
egentliga politiska trosbekännelse. Det lämpar sig, på grund af
åtskilliga specialhänvisningar till lagar och förordningar, knappast att
här i sin helhet återgifvas och vi nöja oss med några prof på
den onekligen kraftiga och vältaliga framställningen.
’ Efter att hafva påpekat det skydd grundskatterna erbjuda
konungamakten samt yttrat att det icke mindre utgör ett värn för
medborgarne sjelfva, i det nämligen »en inkomst gifves till statens
bedrifvande, som är betryggad mot vindkasten i deras opinioner»,
fortsätter R. i följande ordalag:
»Hvad vitnar i detta fall den af samtidens ordförande så
bittert hatade historien; hatad, emedan de ega skäl att henne
frukta; denna historia, som de likväl alltid framdraga och alltid
våldföra? Hon vitnar, att hvarje revolution, hvari anarkien och
våldet arbeta att göra sig gällande, börjat med upphäfvandet af
de säkra och varaktiga statsbidragen. Hon vitnar äfven, att det
hjul, som blifvit, ibland af låga passioner, ibland af hänförelsens
välmening, i rullning försatt, alltid krossat sina rörelsegifvare, jemte
samhället. För femtio år tillbaka öppnade den nyburna
nationalförsamlingen i det ännu stormiga Frankrike sina beslut med
dåvarande skatters afskaffande. Pariserfolkets och tidningarnas
bifallsrop belönade motionärerna ; de åtföljdes af samma hurrah ! några
år derefter på La Grève — —».
»Aldrig skall jag medgifva» — säger R. — »något slags
minskning af Sveriges närvarande utskylder, som sedan 1812
blifvit mycket nedsatta, och med 1600-talets alldeles icke äro
jem-förliga. Jag skall vägra det, antingen förslaget kommer från en
missförstådd välvilja, eller från syften af annan art; jag skall våga
afstyrka det äfven då, när det möjligen kunde härflyta från den
högsta nåd och det ömmaste deltagande.» — Motionen om
förslaget remitterande till statsutskottet förkastades med 155 ja
mot 134 nej, en utgång hvartill Hartmansdorff genom sitt
anförande väsentligen medverkade ; från honom utgick ock
ursprungligen planen att neka remiss.
Bland de till år 1840 hvilande gi undlagsändringsförslag var det
enda af mera genomgripande beskaffenhet frågan om en förändrad
organisation af statsrådet eller införandet af den ännu befintliga
departementalstyrelsen. Detta förekom till pröfning hos ridd. och
Ahnfelt: L. F. Rà’àJ‘ 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
