Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adeln måhända efter några månader finner det hafva varit
onödigt att framkalla. Det är derför jag afstyrker den ifrågasatta
tryckningen.»
Med dem som afstyrkte tryckningen förenade sig, märkligt nog,
äfven — L. F. Rääf, och han utbad sig af de herrar som visat honom
den uppmärksamheten att föreslå en sådan åtgärd, att de måtte
afstå från sitt förslag; hvarom han anhöll att landtmarskalken
behagade till dem göra hemställan.
Härpå förklarade Hartmansdorff att hans mening i afseende
på tryckningen ingalunda varit, att den skulle ske på ridd.-kassans
bekostnad; utan blott att framställning skulle till ståndet göras
huruvida det ansåge anförandet vara af den vigt, att det förtjente
att tryckas, på det ståndet sålunda måtte kunna visa huru mycket
uppmärksamhet det fästade vid detsamma.
Frih. Hugo Hamilton, som nu fick ordet, ansåg Rääfs
ifrågavarande anförande såsom »i stilistiskt afseende ett af de
utmärk-taste som på detta rum hållits»; likväl förenade han sig med dem
som afstyrkte tryckningen. På af landtmarskalken framstäld
proposition förklarade ock ridd. och adeln att frågan derom skulle
förfalla. Emellertid hade Rääf onekligen firat en parlamentarisk
triumf.
En kort tid derefter (den 2 febr. 1848) begärde R. ståndets
uppmärksamhet för ett beslägtadt ärende, frågan om förnyadt
anslag till lagberedningen. R. anförde då följande:
»Vid utskottets behandling af denna fråga, har jag yttrat en
fullkomligt motsatt tanke, men då hon derstädes icke vann något
afseende, och jag ej heller medhann att genom skriftlig
reservation bringa henne till ständernas kännedom, torde mig tillåtas att
nu få upprepa och vidare utföra hvad jag inom utskottet yttrat.
Då vår nuvarande lag slutligen utarbetades och antogs, egde
fäderneslandet det lyckliga lugn som vanligen efterföljer häftiga
stormar, och det egde den endrägt som alltid inträder sedan stora
faror hopatvingat de olika åsigterna till ett gemensamt bemödande
för landets räddning. Den unga friheten, ännu icke skändad af
partiers hat, framräckte då endast frukter af vettiga och lugna
fortskridanden, men från en enda och fast utgångspunkt, i Karl XI: s
ordningsanda, sedan alla de rubbningar, som krigets nöd
åstadkommit, blifvit upphäfda. Samhället styrdes då af män, hos hvilka
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
