Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverflödsvara, kan ock utan känning erlägga i bevillning en ringa
procent af den jirliga förbrukning, han icke vill undvara.
Ett sådant beskattningssätt på vin, bränvin, kaffe, the,
för-gylda möbler, täckta åkdon, större och mindre sidenpersedlar,
fickur, kortspel, hundar etc. skulle rättvist och utan tyngd
inbringa stora summor, och vore alls icke, såsom föregifves, svårt
i utförandet enligt den erfarenhet, som jag sjelf eger från mina
första kommunalår, då kommiteerna inom hvarje socken ganska
väl kände, hvad hvar och en af grannarne begagnade eller icke
nyttjade af dessa beskattningsföremål.
Det torde tyckas, att dessa åsigter, om jag velat dem
använda, hade bort allmängöras och icke försinkas tills nu, då
ärenderna redan behandlas.
Jag svarar derpå: att tankarna, om de något duga, icke äro
förlorade, då de öfverlemnas till dig, som lefver i förtroende
med så många inflytande personer, och att jag kastat jästen efter
brödet in i ugnen torde besannas, om konungen enligt allmänna
ryktet måste upplösa sina utan behof tillskapade, genstörtiga
representationer.»
Den andra af de båda i fråga varande uppsatserna, hvilka
vi ansett lämpligast att upptaga i detta sammanhang, angår
ju-darnes medborgarrätt i Sverige. Uttalandet är för R. så
karakteristiskt, att det icke bör saknas bland bidragen till kännedomen
om R:s personlighet, ehuru de läsare numera torde vara ytterst få,
som kunna gilla innehållet, qvickheten och den formela talangen
oförnekade.
»De gode män», skrifver han, »som åtagit sig sjelfva att
bestämma öfver det stora och gemensamma menniskoslägtet, de
1,000,ooo,ooo:nas anspråk mot sina särskilda nationaliteter, hafva
från denna höga ståndpunkt dekreterat att hvarje individ, af
hvilken religion, själsriktning, språkfärg och lefnadsvanor han
än må vara, bör ega alla medborgerliga rättigheter inom det
samfund eller den folkstam hos hvilken han befinner sig.
Lyckligtvis finnes en högre domstol, förnuftets, och det är till den vi
vädja. Liksom hvarje enskild personlighet eger rättigheter dem
hans stam eller samhälle icke böra förnärma, så ega äfven dessa,
gent emot det allmänna menniskoslägtet, enskilda rättigheter, som
icke kunna kränkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
