Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Livijn och Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 22 april 1834.
Du lyckönskar i din skrifvelse den gamle frondören att vara
en välbestäld riddare. På mina tänkesätt har denna händelse
ingenting verkat; i detta hänseende kan jag svara som fru Goethe,
då hon ifrån att vara den ryktbare mannens Haushälterin såg sig
metamorfoserad till eine Excellenzinne. Den gamla liberalismen
sitter i mig som arfsynden; men emot den nu rådande libera-
*
lismen protesterar jag på det högsta; den är så enfaldig, så
hållnings- och ändamålslös, så kältringaktig, att man, med anspråk
på heder, måste hålla sina händer derifrån obesmittade.
Emellertid spökar den allt hvad den orkar, och som purgativ betraktad,
är den icke utan sin nytta.
Hela staden är uppfyld af rumor anbelangande en hufvudlös
person, kallad kapten Lindeberg. Aktionen emot honom skall
fortgå; få se om mannen nu skall också förlora det lekamliga
hufvudet. Detta vore hårdt, då en fristad, kallad Danviken,
räddat många af hans gelikar.
Kr. Stenhammar har jag ej sett mera än två gånger och
det tillfälligtvis. Han lofvade att komma till mig, men har ej
hållit ord. Alla kasta sig hufvudstupa in i riksdagsaffärerna.
Så ogerna jag saknar ditt umgänge, så väl var det å andra
sidan för dig sjelf att du ej kom hit. Då du trifves så väl i din
husliga ställning, hade det varit orätt att slita dig ur den, för
detta buller, der mången bullrar för bullrets skull.
Stockholm d. 10 okt. 1834.
Jag erhöll ditt bref i ett tillstånd, att jag knapt kunde läsa,
ännu mindre besvara det. Jag är nu på bättringsvägen, men
långt ifrån fulla krafter. Jag insjuknade den 6 sept. i ett anfall
af koleran. Jag var illa deran, förmodligen värre än jag sjelf
kan beskrifva, ty jag saknar redigt medvetande om händelserna.
Man utspridde allmänt, att jag var död, och det gick jag för i
halfannan dag. Men en olycka kommer sällan ensam. Min
hustru insjuknade, mina barn samt tvänne pigor; alla lågo vi på
samma gång, alla så, att vi, för att nyttja ett gammalt ordspråk,
icke kunde raka elden af oss. — — Här har varit en ohygglig
tid. Ingen dag, att man ej hörde omtalas förlusten af en vän.
Ohyggligast var likväl, att hela nättema höra bullret af de kring-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:01:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aaraaf/0305.html
