Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmblad till Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifver Berichte till en tysk tidning*. Ungefar så gick det med
grekiska och latin; med undantag af paradigmata och
deklina-tioner, fick jag föga lära af grammatiken, och hade sedan vid
akademien oändligt ondt deraf. På samma sätt uppfostrades
Hammarsköld, som i all sin dar ej kunde lära sig att ta ut med
säkerhet en latinsk mening, och sjelf erkänner du, att också din
undervisning varit lös. Deruti hade och hafva ännu de
skola-stiskt bildade ett gifvet företräde. Deremot försummade så väl
dessa som privatister så totalt historia och geografi, att då jag
emottog detta ämne 1830 vid studentexamens inrättning, funnos
en stor mängd, som ej hade reda på Westfaliska freden, ej kunde
skilja Karl den store från Karl V, ej visste hvar Berlin vore
anzu-treffen o. d. Då mångas insigter i andra ämnen dermed stodo
i harmoni, huru skulle de se någon nytta af professorernas
föreläsningar; många måste, för att göra nytta, sänka sig till
skolmästarens ståndpunkt. Nu verkade den successivt stigande
strängheten vid studentexamen att ephori och lektorer, hvilkas förra
lojhet och samvetslöshet (i allmänhet taget) var öfver all
beskrif-ning, började ryckas upp, och Linköping är nu minst 50 proc.
bättre än före 1830. I historien läste vår annars dråplige Kristian
Stenhammar i en hel termin om Buddha och i två å tre om
perioden före Cyrus; hans kollega, den lärde Lyth i Skara,
föreläste åratal franska revolutionens historia. Om magister-, bergs-,
kansli- och andra examina i vår ungdom ej voro sämre än nu,
så är dock ofelbart, att de juridiska studierna och prestbildningen
helt och hållet lågo nere. Med ett ord, ingen som på nära håll
känner förhållandena vid akademierna och läroverken då och nu,
kan neka att, i detta hänseende, nu står bättre till. Också var
vår uppväxttid ytlighetens och oduglighetens, en reflex af Gustaf
III:s flärdfulla period, igenom hvilken visserligen gick en bättre
ådra, som alstrade — liksom alltid — gedigen metall bland det
ofruktbara gråberget. Gå vi åter tillbaka till de äldre
allvarsamma tiderna, så var den offentliga uppfostran aktad och mycket
begagnad, äfven af rika och förnäma. Din åsigt synes mig alltså
ej våra konseqvent eller stå tillsammans med din billiga vördnad
för Sveriges bättre tider.
Härmed tackas dig för prenumerationsmedlen å Läsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
