Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommentarer och Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1815, hade han året förut tillsammans med Arv. Aug. Afzelius i
hufvudstaden öppnat en skola, som stod i sammanhang med
Manhemsförbundet (såsom närmare skildras i »C. J. L. Almqvist,
hans lif och verksamhet», af A. Ahnfelt). Rörande detta företag
skrifver Atterbom till Afzelius i juli 1814:
»Det gläder mig att Dahlgren nu fått plats i Stockholm, i
omgifningen af mina vänner, hvilkas umgänge utan tvifvel bör
vara honom i alla afseenden fördelaktigt. Han har af naturen
mycket anlag till skald, och hittills hafva blott armod och trånga
landspreceptorsförhållanden motarbetat hans utbildning. Jag
rekommenderar honom på det högsta till dig och till alla dem af
dina bekanta, som på något vis intressera sig för mig och mina
önskningar. Han är, liksom alla de, som mest lefva i fantasien,
ett godt naturbarn och föga skicklig att med sluga uträkningar
sjelf hjelpa sig fram i verlden».
De sist anförda orden af Atterbom äro särdeles träffande.
Dahlgren var, såsom man kan finna i synnerhet af hans
brefvex-ling med Thomander (»Tankar och löjen», utg. 1876) den mest
oegennyttige och tjenstvillige vän, på samma gång som han var
en medelpunkt inom de literära stockholmskretsarna på sin tid:
»Gröna rutan», »Bellmanska sällskapet», »Aganippiska sällskapet»
m. fl. För detta vackra drag i hans karakter är ock det anförda
brefvet till Rääf ganska karakteristiskt, liksom det i allmänhet
påminner om det slående i Thomanders ord, då han en gång skref
till sin Orestes: »Ack, du fjolliga, varma, hafsiga själ! när skall
jag få glädja mig åt ditt ansigte?» R. tyckes egentligen lagt
märke till det mindre fördelaktiga i detta Dahlgrens bref; hans svar
är, som läsaren finner, något snäft, ehuru rätt qvickt och lustigt.
V
Drake, Erik, född i Kisa socken af Östergötland 1788,
lärare vid Musikaliska akademien i Stockholm 1830 med titel af
professor, 1841 —1860 akademiens sekreterare, död 1870. — Sid.
2, 10, 17.
Eggert, J. En biografisk notis om denne man torde ej
böra saknas, eftersom han i väsentlig mån bidragit vid
upptecknandet af melodierna till svenska, folkvisor. Hans födelseår känna
vi icke, men om häns. födelseort upplysa följande ord i ett bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
