Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommentarer och Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedborn, Samuel Johan, född 1783 i Heda socken nära
Vadstena, e. o. hofpredikant 1815, utnämnd kyrkoherde i
Aska-ryd 1820, död 1849. Genom sina psalmer, som först trycktes i
Phosphoros, ådrog han sig Wallins uppmärksamhet, hvarpå följde
utmärkelser och befordran. — Om H:s ryktbaraste dikt, hans
Vaggvisa, gifver Rääf, i ett bref till Hammarsköld af januari
1813, följande vackra utlåtande:
»I Hedboms visa bor en gud; det är lifvets högsta idé som
fostras i denna vagga; tron och kärleken vaggar den, Romanzo
sjunger sången och Tafelrundens kämpar feja rustningen åt den
uppväxande.» — Sid. 61.
Hedner, Anders, född 1801 i Gryssebo af Wimmerby
landt-församling, docens i romersk poesi vid Upsala universitet 1831,
lektor i Linköping 1836, uppförd på förslag till professor i latinska
språket i Upsala 1839 och i Lund 1841, kyrkoherde i Asby 1844,
död 1873. Bland hans latinska poemer må såsom en kuriositet
nämnas en versifierad hyllning till Napoleon III med anledning
af Krimkriget; af kejsaren erhöll han då ett tacksägelsebref. En
fullständig förteckning öfver hans skrifter förekommer i
Ydre-beskrifningen, fjerde delen sid. 120 o. f.
»Hvad han, synnerligast för latinsk literatur, verkat» — skrifver
här Rääf — »hvad han gjort till den studerande ungdomens tjenst
medelst undervisning och utgifvande af läroböcker, hvad han till
samhällets yttre gagn sökt åstadkomma medelst väganläggningars
föranstaltande m. m., hvad han gjort för sitt boställes förbättrande
och förskönande medelst stenbrytning, bygnader och
trädplantering, detta är dels offentligen, dels enskildt bemärkt. Hvad han
i sina åhörares hjertan sökt åstadkomma, hörer deremot till det
af menniskor obemärkta.» — Sid. 168, 204, 357, 358.
Lriljeblad, Samuel, född i Mjösjöhults by af Södra Wi
socken och Kalmar län 1761, rektor i Wimmerby 1791, professor
borgströmianus 1802, död 1815. Bland L:s skrifter är hans Flora
(utg. i Upsala 1792, 3:dje uppl. 1815) allbekant.
I Biogr. Lex. anmärkes att prof. Liljeblad väl icke var något
snille, med förmåga att i egentlig mening utbilda sin vetenskap,
men — tillägges det — »han förtjenar dock ingalunda att ned-
Ahnfelti L, F. Rääf, 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
