Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommentarer och Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säve, Carl, född i Roma socken på Gotland 1812,
mediko-filosofie-kandidat 1833, filosofie kandidat 1848, professor i
nordiska språken 1859, död 1876. I Ny 111. Tidning 1876, n:r 14,
der Säves porträtt finnes infördt, har N. Linder tecknat den
ryktbare vetenskapsidkarens betydelsefulla verksamhet. — Sid. 171,
322—331.
Tegnér, Esaias, den store skalden, född 1782, död 1846,
fosforisternas skarpaste tuktomästare, erhöll 1812 tillsammans med
Ling — enligt bref från denne till Hammarsköld — inbjudning
att medverka i Phosphoros. »Vi hafva kommit öfverens», skrifver
Ling, »att icke lemna något bidrag, för att icke anses delaktiga
i de strider, som herrar literatörer hafva». Såsom visar sig af ett
bref från Hammarsköld till Rääf (se i det föregående sid. 252)
anade H. icke något literärt olycksöde för sig, då han knöt
bekantskap med Tegnér, och H. kände sig pä det lifligaste
anslagen af Tegnérs skaldskap. Det förtjenar hågkommas, att
Hammarsköld i Lyceum (1810, i:a häftet, sid. 60 o. f.) i de mest
berömmande ordalag anmälde Tegnérs Sång för skånska landtvämet.
Han finner denna krigssång »utmärkt af samma höga, hänförande
lyriska flygt, som Wallins dityramb öfver den 24 jan. 1808», han
»vill göra allmänheten uppmärksam på en af de yppersta produkter
i vår poetiska litera tur» o. s. v. Alltså har Tegnér icke lagt märke
till denna uppsats eller ock bortglömt den samma, då han i
polemiken om Hammarskölds grekiska grammatika yttrar:
»Recensenten känner ingen svensk författare, som ej vunnit på hr H:s
tadel, ingen som ej förlorat på hans beröm; recensenten har ej,
så vidt han vet, blifvit berömd af honom, och har således i detta
afseende ingenting att hämnas.»
Eget nog synes Rääf hafva saknat sympati för Tegnérs tidigare
diktning. Om 3:dje häftet af Iduna skrifver R. i ett bref till
Hammarsköld af den 4 dec. 1812: »Tegnérs stycken äro
förskräckligt obetydliga; Majsången är uti hans vanliga politiska
manér; Herthas barn, trivial till idé, svag till utförandet, är
ovärdig sin plats och Flyttfoglarne släpa sig på trötta vingar tungt
och besvärligt till målet; bäst äro Elden och Skidbladner». H.
tog Tegnér i försvar mot dessa R:s anmärkningar. — Af sid. 13
visar sig att R. längre fram tillhörde Tegnérs beundrare; att R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
