- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 1. /
13

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förorsakade detta en svår söndring med de protestantiske
undersåterne. Adeln var organiserad efter feodalt mönster
och utgjorde jämte biskoparne landets herrar. I den
bortdomnande livländska orden hade Plettenberg lyckats ingjuta
en lefnadsfull friskhet och genom sina framgångar ännu en
gång höja den till anseende. Redan då tyska orden genom
freden i Thorn moste erkänna konungen i Polen såsom sin
öfverherre, hade förbindelsen mellan de båda ordnarne
alltmera börjat försvagas. Det var dock naturligt, att dén preus- ,
siska ordensstatens förvandling till ett verldsligt hertigdöme
och den dermed började bättre ordningen i landets styrelse
och förvaltning moste göra ett djupt intryck på alla
förståndige män i Livland, och försök gjordes äfven, som åsyftade
att istället för Livlands månghöfdade regering införa en stark
centralmakt. Men dessa planer strandade för Plettenbergs
motstånd. Han var ej i stånd att frigöra sig från en lång
lefnads föreställningar och* kunde icke förmå sig att
tillintetgöra den orden, som han hade att tacka för glans och
rikedom. Han fruktade de förvecklingar, som i så fall möjligen
skulle uppstå med kejsaren, Polen, påfven och uppfattade
icke, att man kunde åt en af så olika beståndsdelar bildad
stat gifva ny kraft genom att underordna de motsträfvande
intressena under en vilja. Livlands framtid berodde på ett
jstort beslut i en enda menniskas själ. Plettenberg vägrade
att blifva stiftare af en ny arfmonarki, och den livländska
statens undergårg var oåterkalleligen afgjord. Detta oaktadt
var Plettenberg den dugligaste och ädlaste bland de
livländ-ske ordensmastarne. Han lät erkänna sig för såväl den
andliga maktens som riddarnes skyddsherre och erhöll af tyske
kejsaren 1527 en uttrycklig bekräftelse på alla ordens
privilegier samt upptogs bland det romerska rikets förstår; men
han missförstod sin tids fordringar, då han fortfarande sökte
upprätthålla en andlig styrelse, som i Livland icke mera ägde

’) Rutenberg, s. 290.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:02:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaryska/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free