- Project Runeberg -  Bidrag till det ryska krigets historia under Johan III / 1. /
20

(1869-1873) [MARC] Author: Abraham Ahlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nationen. De turkiska skarorna hade vid fästningen Sigeth
blifvit skingrade, och kejsaren hade lyckats att äfven i
Tyskland nedtysta de svenska intressena. Dessa olycksslag, som
drabbade de aflägsna bundsförvandterna, voro af stor
betydelse för konung Erik, ty de bidrogo ätt framkalla till
utbrott förbittringen öfver den inre styrelsen. Konung Erik
förmådde nämligen ej längre tillbakahålla den missnöjda adeln,
- i spetsen för hvilken en hämdlysten broder framträder.

Hertig Johap hade blifvit förekommen i sina planer på

t

Estland. Han hade hoppats att der få sin makt utvidgad,
och gäckad i denna sin beräkning genom Eriks mellankomst
vände han sig till Polen, der en giftermålsforbindelse var
honom föreslagen. Konung Erik understödjer den till en
början, men då Johan söker uppträda såsom en fredsmedlare
mellan Polen och Sverige, fattar Erik afvoga tänkesätt mot
detta polska frieri och önskar afstyra det1), hvarjämte han
låter krigshären intaga en fiendtlig ställning i Livland, der Klas
Kristerson Horn i juni 1562 bemäktigade sig Pernau och i nov.
Wittenstein. Emellertid anträdde Johan sin polska resa, och
anländ till Danzig emottager han ett hotande bref från Erik.
Detta håller dock honom icke tillbaka, utån i Wilna den 4
oktober firas förmälningen, sedan summorna på Katarinas
hemgift och mödernearf blifvit bestämda. Några veckor derefter
skedde pantförskrifningen af de 7 livländska slotten for de
120,000 daler, som polske konungen af hertigen bekommit;

vore de ej inom 8 år inlösta, fick Johan behålla dem, tills

*



hela summan vore betald2). Hertigen hade således
bekommit en livländsk besittning, hvilken så länge bländat hans
fåfänga sinne, men det förverkligade målet, dit han så ifrigt
sträfvat, blef blott en outtömlig källa till bekymmer och
olyckor. En annan utsigt för Sverige att i Livland förstora sin
makt hade coadjutorn hertig Kristofer erbjudit, som efter att
förgäfves hafva sökt hjelp hos kejsaren vände sig till konung

’) Annerstedt, s. 58. — 2) Annerstedt, s. 74.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:02:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaryska/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free