Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till rådet; dess sändebud hade vid sammankomsten i
Wesen-berg lofvat att öfverlemna staden, och skulle de i annat fall
aldrig hafva rådt sin herre att företaga denna belägring; men
då de derpå icke kunde uppvisa något skriftligen, blef det
lemnadt utan ’allt afseende. Den livländske ryttmästaren
%
Henrik Boussman var äfven härför verksam; ifrån det
fiendt-liga lägret underrättar han sina bekanta, att fred mellan
Sverige och Ryssland’ vore på den finska gränsen afhandlad på
det vilkor, att Sverige skulle afträda Reval till czaren. Han
uträttade dock med sina ränkor intet mera än de andra.
Deremot hade oenighet mellan befälhafvarne i Magnus’ här
utbrutit, och han, som fästat så stora förhoppningar vid detta
företag, såg sig nödsakad att med betydligt förminskade
krafter och förloradt anseende aftåga från Reval den 16 mars,
sedan han antändt sitt läger.
Något stillestånd ville ej den svenske guvernören bevilja,
hvarföre en hop ryssar öfvergingo till Finland, der de togo
f många till fånga, och Boussman ströfvade omkring i Harrien,
Wierland och Jerwen (södra delen af Estland) samt plågade
det utarmade men modiga folket, som inom de ryska
besitt-ningarne sökte hämnas. Magnus sjelf begaf sig till
Weissen-stein, der han gjorde slut på den långvariga belägringen, och
sedan till Oberpahlen, som han af czaren erhållit i förskott
för sitt blifvande konungarike. Denna plats kunde dock ej
underhålla allt folket, hvarföre May del och Boussman fingo
uppehålla sig i jtrakten deromkring, men ryttmästarne Hans
von Zeits och von Rosen begåfvo sig till Dorpat, och
Tysen-hausen med sin fana lade sig på gränsen till Weissenstein i
byn Ubbagal, hvarifrjm de under sommaren plundrande
ströfvade ända till Reval. Karl Henriksson Horn ryckte derföre
ned från Finland med 300 svenska knektar, antände byn och
nedslog fienden1). Icke bättre gick det Rosen. Taube och
’) Russow, s. 78. Kelch, s. 303. Karamsin, s. 219. Girs, 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
