Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne förste, en svåger till konung Johan (han var gift
med prinsessan Sophia), hade för behofs skull erhållit en
för-läning i Sverige, men förfor så illa med sina underhafvaiide,
att ständiga klagomål inkommo till konungen, och för att blifva
befriad från honom uppdrog Johan åt hertigen styrelsen öfver
Sonnenburg med dess län1). Magnus satte sig deraf genast i
besittning och öppnade tvist med von Ungern om ön Mone,
hvilken han påstod tillhöra Sonnenburg och tog von
Ungern till fånga. Han uppförde sig här lika ovärdigt,
plundrade och misshandlade befolkningen samt lät
öfver-löra många fängna till Sverige. Konungen i Danmark
besvärade sig högeligen deröfver, att Johan lemnat sin svåger
Sonnenburg, och att denne tillegnat sig Mone, fängslat hans
ståthållare och plågat hans undersåtar, hvarjämte han
fordrade, att Magnus skulle inställa sig hos honom, hvartill han
också hade förpligtat sig. Johan svarade, att Sonnenburg,
oinlöst kunde bortförlänas till hvem han behagade, Mone
lydde med rätta under detta stift, och ehuru det vore
upptaget uti pantförskrifningen, så fordrade billigheten, att
någon del af panten lemnades tillbaka, då flera ryttare ännu
troget höllo sin ed. Tillika förmodade Johan, att danske
konungen för slägtskapens skull ville hafva öfverseende med
de förseelser, hvilka hertigen af ungdomlig obetänksamhet
. begått2).
Von Ungern hade snart åter blifvit satt på fri fot, och
efter hertig Magnus’ återresa i början af aug. till Sverige
företog han sig att med danskt krigsfolk belägra Sonnenburg,
hvilket han genom en hemligt anlagd eld intog den 10 aug.3).
Johan visade ett häftigt missnöje öfver den våldsamhet,
hvilken danskarne öfvade mot hans besittningar och fordrade
ersättning. Kommissarier sammanträdde också vid Knäröd,
men åstadkommo endast, att gränserna blefvo bestämda; fre-
’) Dalin,.s. 64. — 2) Girs, s. 52. — 3) Hiärn, s. 294.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
