Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarigenom ryssarne kunde tillfogas skada, men dock så att
hvardera riket skulle äga sin frihet att träda i
underhandling med fienden, när det vore lägligast. Vidare kunde
Sverige umbära hvarken skepp, krigsfolk eller artilleri,
allden-stund det både från Finland och Livland moste göra
fienden motstånd. Hvardera makten borde behålla hvad den
er-öfrade, och Reval, som kostat så många menniskors lif, kunde
på inga vilkor afträdas1). Härmed vände sändebudet
tillbaka, men genom Johans ytterligare föreställningar och sin
gemåls intalan gaf Stephan efter och knöt förbindelse med ’
Sverige. Deremot var det påtagligt, att kriget mellan Polen
och Ryssland ånyo skulle uppflamma. Stephan hade
förekommit czaréns och kejsarens planer på den polska kronan,
och hans sändebud till Ryssland funno ett ovänligt
eraotta-gande. Bojarerna förebrådde dem, derföre att Stephan, som
ej gaf Ivan förstetitel af Smolensk och Polozk, kallade
cza-ren sin broder, ehuru han såsom förste af Siebenbtirgen vore
en undersåte till konungen i Ungern. Dessutom gjorde han
sig till herre öfver Livland; men endast genom att ej
inblanda sig i dess angelägenheter kunde han vinna czarens
vänskap2). Dertill kopi att Stephan bragte på sin sida de
preussiska städerna Eltiing, Marienburg och Thorn, der han
höll en sammankomst, och ryssarne förklarad^ då, att de på
inga vilkor ville hålla freden.
Johan stod vid denna tid i en liflig förbindelse äfven
med andra utländska förstår. Till kejsaren hade han afsändt
Erik Sparre för att söka vinna honom för sina livländska
intressen, med konungarne af Spanien och Frankrike samt
drottningen af England brefvexlade han om den narviska
segelfarten. Från Reval blef De la Gardie tillbakakallad för
att anträda en resa till Rom, der han af påfven ibland annat
skulle begära hjelp mot ryssarne. Den 11 okt. lemnade De la
*) Dalin, s. 68. Hiam, s. 299. — *) Herrman, s. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
