Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till det ryska krigets historia under Konung Johan IIIs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryska landet, som Svenskarne ej skulle oroa. Gränsfolken
borde lefva i vänskap med hvarandra, men skulle den likväl
blifva störd, måtte ståthållarne på fästningarna taga reda
derpå och bringa det till förlikning; dessutom skulle
samfärdsel ocb bandel mellan rikena vara utan hinder. På dessa
vilkor afslutades förhandlingarna d. 20 jan. 1593[1].
Konung Johan fans då ej mera i lifvet. Genom sitt
de-spotiska och fåfänga sinne hade han förorsakat sitt land
starka blodsutgjutelser och långvariga lidanden, utan att han
förmått uppträda till dess försvar med annat än häftiga tal
och en hotande penna, och om dessa någon gång vitnade
om en uppriktig fosterlandskärlek, så var konungen allt för
obeslutsam och vankelmodig, då det skulle komma till
utförande. Men oaktadt detta krigs alla skuggsidor, de blodiga
svärden och nödens härjningar, framstråla likväl den svenske
krigarens mod och försakelse, hvarigenom han förvärfvade
åt fosterlandet en besittning, som icke blott för en lång
framtid stäckte den östra grannens vidtomfattande planer, utan
äfven beredde i Estland väg för lagenlig styrelse och
upplysnings spridande, hvarigenom det svenska namnet forvärfvat
sig ett oförgätligt minne i detta land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
