Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åminnelse-tal öfver välborne Herr Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 . m ( o ) m
rön oeh fanning, användande all stn tid pä
den vetenskapen, fom han ifrån första åren
hade valdt til föremål. Han lof ifrån kl.
io til 3 sommartiden, och vintertiden ifrån
kl. 9 til 6; lemnade strax lit arbete, när
han kände sig trög och matt; ville gerna
hafva godt sällskap om aftonen, där han
var glad, stcämtade och log hjerteligen;
lätt rörd til glädje, til sorg ocli vrede, men
lika fort tilfridsstäld; hjertat var godt i
botten, munnen talade sanningens och
dygdens fpråk, trogen och öm för fina
vänner, och betalte ej fina ovänner med
lika mynt, dock glömde ej snart, och fade
fig ej vilja blifva bedragen andra gången.
Hushålls-bekymmer öfverlemnade han til
fin Fru, och var rätt nögd at fe dem i
få goda händer; Trogen och god Make,
ej mindre öm Fader; fägnade gerna fina
vänner, men för egen del fpariam i små
utgifter, frikostig för fin vetenskap, och
när en ufel moder med lit lilla barn
förekom; han eftergaf fattiga Studerande
det honom tilkom, och efter yttersta
förmåga förgde för sin Lands-orts barn. Til
förmögenhet bidrogo lians tryckta
stcrif-ter och Collegier för utlänningar, fom är
ovanligt i Sverige. Den ädlaste af
metaller gladde lians ögon, och hvarföre
fknlle han icke famla den, när han alt
famlade, fom naturen hafver i fit Atö te?
Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
