Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Teodor Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkbeväpningen. I denna saks tjenst skydde han inga
uppoffringar eller mödor, och den förblef honom oföränderligt
kär och dyrbar. I striden mot hånet på ett håll,
likgiltigheten å ett annat, förskräckelsen på ett tredje hade de
män, som togo “skarpskytte-idén“ i sina händer, en
verklig skärseld af ovilja och smädliga anklagelser att genomgå.
Det var ej långt ifrån, att den spökrädda konservatismen
framstälde dem som upprorsmakare. Så förespådde en
tidning att “vid tillfällen af politisk agitation dessa
beväpnade corpser skulle kunna utöfva terrorism mot andre
samhällsmedlemmar,“ samt att vi skulle “få till oss
öfver-flyttade de amerikanska scener, der revolvern utgör det
mest begagnade argumentet mot olika tänkande“; och detta
uttryck af en ömklig räddhåga betecknar en mening, som
den tiden ej var sällsynt på samhällets höjder. Den
obekymrade ihärdighet och fasthet, sakens vänner under dessa
förhållanden lade i dagen, besegrade emellertid det
månghöfdade motståndet, hvilket efter ett par månaders oväsen
kände sig förlamadt af en svår snopenhet, då det ej
lyckades öfverväldiga regeringen, som efter någon besinningstid
genom kungörelsen af 8 mars 1861, frimodigt helsade den
frivilliga nationalbeväpnings-rörelsen välkommen. I
september manad 1862 steg antalet skarpskyttar till 7,000,
och 1864 inlemnades, för det föregående året, rapporter
från 141 föreningar, räknande nära 18,000 man. Nu mera
torde man tämligen allmänt erkänna, att den frivilliga
folkbeväpningen, jämte den omedelbara fördelen af en ej
oväsentlig tillökning i vårt lands försvarskraft, äfven deruti
haft de gagneligaste verkningar, att hon såväl brutit ensidigt
militära fördomar mot folkbeväpningsidén, som ock gjort
det allmänna föreställningssättet förtroget med den stora
sanningen, att en viss vapenfärdighet, lika väl som den
bokliga bildningens första grunder, äro oumbärliga
beståndsdelar i ett fritt lands folkuppfostran. Man ihågkomme
att å den riksdag, hvars förhandlingar här ofvan något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
