- Project Runeberg -  Minnesbilder /
114

(1872) [MARC] [MARC] [MARC] Author: August Blanche With: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hans favoriter. Han räknades följaktligen någon tid till
de missnöjda, och hofvet trodde sig ha funnit en anledning
dertill. Det sades, att han vid ett tillfälle erbjudit sig att
såsom ambassadör gå till London, på egen bekostnad. Detta
erbjudande antogs icke, och hvarför känner man ej, men
anar. Kanske såg man en skugga af sjelfständighet deruti,
och näst sjelfständigheten sjelf fans det den tiden ingenting
som man mera skydde än sjelfständighetens skugga, och vi
tvifla på att det är bättre nu.

Excellensen de Geer hade föga eller intet sinne för
vitterhet och skön konst. Skalder, målare och bildhuggare
skola icke rosa hans minne; men ingen skall våga bestrida
att han var en välgörande man. “Dock hvad är det för
konst att gifva när man har så mycket att gifva af!“ heter
det. Den konsten är dock icke så lätt, efter hvad
erfarenheten visar. Mycket af hvad de Geer gifvit till enskilda
behöfvande och allmänna inrättningar känner man; det mesta
känner man kanske ej. Vi veta dock att stora summor
kommit flere än en kommun tillhanda utan att han på dem
tryckt sitt grefliga sigill, men hvilkas källa man likväl
spårat.

Egaren af Löfsta, Hammarby, Wäsby, Kulla Gunnarstorp,
Stora Sundby, Yxtaholm, Utansjö m. fl. stora och
herliga landtgårdar trifdes dock helst i Stockholm äfven när
sommaren blomstrade som vackrast. Man såg honom
dagligen på några af de mest besökta promenaderna i Stockholm,
under de sednare åren likväl med mulen blick och flämtande
andetag. Det sades att han grubblade öfver att hans
förmögenhet ej räckte till. Kanske var det lifvet som ej räckte
till, och måhända var det detta han egentligen grubblade
öfver. Man bör dock ha lefvat tillräckligt när man ett fyra
femtedels sekel gammal nedstiger i sin graf.

17 augusti 1861.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abminnes/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free