Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någonsin knnnat vara, snart sagdt, i vanrykte, under det
att jagt och fiske, det råare samhällstillståndets
näringsfångst, fortfarande fått gälla såsom ädla yrken, hvaråt
äfven s. k. bättre folk, åtminstone för tidsfördrif, kunde
egna sig. Att skjuta ned en fogel eller draga opp en fisk
skulle således vara ädlare än att odla jorden, det
oefter-gifligaste vilkoret för menniskans tillvaro och välbefinnande
— denna tacksamma jord, som mottager ett frö knappast
skönjbart för ögat och i gengåfva bjuder ett träd doftande
af blommor, glödande af frukt!
Nonnens fader aktade sig emellertid för att sätta sin
son i verken och derigenom öka antalet af de ynglingar
och unga män, hvilkas intelligens, i stället för att göras
fruktbar på en produktiv bana, gått förlorad på en
improduktiv. Den unge Nonnen fick fortsätta sina förberedande
studier i kemi, botanik och veterinärkunskap, fick genom
resor i främmande länder vidare utbilda sig och återvände
1827 till Sverige, der han köpte Degeberg, som blef mönstret
för Sveriges rationella jordbruk.
Degeberg var en af de många gårdarne i Vestergötland
som den tiden knappast kunde finna köpare — detta
Vestergötland som en framstående ledamot af Riddarhuset
vid 1823 års riksdag föreslog att kronan borde skänka bort,
emedan det frätte som ett kräftsår på staten. Nonnen
valde likväl detta ställe för att visa hvad man genom
ihärdighet och flit, understödda af vetenskapen, kunde
göra. Der realiserade han en af sina älsklingsidéer,
inrättandet af ett landtbruksinstitut; men, såsom sjelf saknande
medel, sökte han hjelp af staten. Det gälde blott ett årligt
anslag af 5,000 riksdaler, men det stod hårdt till. Det
var endast genom den förseglade sedeln i förstärkt
statsutskott som det ringa anslaget vanns till Sverges första
landtbruksinstitut — ett korn af slumpen kastadt vid
dikeskanten, men som blef så välsignelserikt. Skördarne
känna vi: förbättringar af jordbruket i alla riktningar, nya
landtbruksinstituter, årliga landtbruksmöten,
landthushållningssällskaper öfverallt, ökad kärlek för modernäringen,
belönad med mångdubblad gyllene gröda. Man ville skänka
bort Vestergötland. Hvem skulle kunna köpa det nu? —
“Det var i juli månad 1853,“ yttrar Nathorsf i sitt
föredrag uti Landtbruksakademien. “Det sjette allmänna
landtbruksmötet var församladt i Lidköping och en dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
