Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
John Ericsson.
John Ericsson, yngre broder till vår utmärkte
jernvägsbyggare, är född i Vermland år 1803 och egnade sig först
åt militärståndet. Men den mekaniken tycktes han bestämdt
icke ha sinne för, och att sjelf vara en maskin när man är
född för att uppfinna och tillverka sådana, det går väl icke
heller gerna för sig. Följaktligen ledsnade han snart vid
de årliga exercismötenas eviga “framåt marsch!" och “halt!“
med mera sådant. Hans håg lutade åt idéernas exercisfält,
der man väl vet hvad “framåt marsch", men icke hvad “halt“
betyder. Nog af, han fick en mängd omilitäriska och
oreglementariska funderingar i sitt hufvud — tokerier, det förstås,
isynnerhet som deruti ingick en stark frihetskänsla, till och
med republikanism, så inte hade han någon framtid vid
generalstaben. Emellertid sökte han kapitaler, för att
realisera åtminstone någon af sina idéer, men det var ännu
tokigare. Då reste han öfver till England, men gälde knappast
för klokare der. År 1833 uppfann han sin kalorik-maskin,
som visserligen väckte något uppseende i nämnda land, men
icke ansågs det ringaste praktisk. Derefter funderade han
på att förbättra ångbåtarne och fick tag i propellen (skrufven),
som sedermera så omgestaltat alla verldens ångflottor. Denna
idé förkastades likväl såsom oduglig af britiska amiralitetet.
Britiska amiralitetet var den tiden såsom vår kungl. svenska
sjöförvaltning alltid varit och ännu i dag är. Det är något
i gammal roddslupsväg. Så återstod då för John Ericsson
ingenting annat än att resa till Amerika, dit alla äfventyrare
och tokar bege sig. Och si, det var inte så galet ändå.
Hvad det kungliga Europa icke förstod, det förstod det
republikanska Amerika. Redan år 1841 satte John Ericsson
sitt första skruffartyg i sjön. Det var det amerikanska
krigsskeppet “Princeton“. Följderna af denna stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
