Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på rättvisan af sin sak, en kärlek för sitt land och sitt folk,
som endast tillkomma högre naturer. Derföre och så ofta
vi mötte den gamle grefven — vi hade så när sagt: den ende
— fyldes hjertat af tacksamhet, böjdes hufvudet af vördnad,
äfven under hans senaste år, då han vid ett tillfälle
uppträdde i strid mot sitt förflutna lif. Vi hänsyfta på den
norska frågan vid riksdagen 1859-60. Alltid blir det för
en svensk en förtjenst att vara äkta svensk, men någon
gång kan man bli det för mycket, isynnerhet om man blir
det på bekostnad af andras nationalitet.
Anckarsvärds verksamhet slutade ej med 1809 års
revolution, och lyckligt var det för vårt land att han så länge
fick öfverlefva densamma. Byggmästaren fick se till sin
byggnad, ha ett vaksamt öga på den, och tillsynen var väl behöflig.
Furstar, äfven om de ha företrädares felsteg att tacka
för sin tron, sky dock sällan för att gå i samma fotspår.
Det förvånar likväl ingen att sådant händer dem, som äro
födde till mantlar af purpur och guld; men det inträffar
lika ofta med dem, som knappast haft en linda af kalikå.
Carl Johan var fullt ut lika granntyckt om sin kungliga
makt som någon af de legitime. När, efter hans ankomst
till Sverige, alla hjernor angripas af förtjusningsfebern, är
Anckarsvärd den ende som icke smittas af farsoten, den
ende som icke yrar. Men icke nog dermed, han är också
den ende som genom ett stim af lycksökare tränger sig fram
och öppet uttalar sig mot den politik, som då fördes. Midt
i Carl Johans eget läger låter han tydligen förstå, att när
man till svensk tronföljare valde en soldat ur Napoleons
armé, så var det endast för att jaga kossackerna tillbaka
öfver Don, men icke för att föra dem framåt öfver Seinen.
Detta var ord i sinom tid, men naturligtvis icke i smaken.
Tronföljaren, hvilken redan med oblida ögon betraktat alla
dem, som derangerat chevelyren i en konungs smorda änne,
låter genast arrestera Anckarsvärd, skickar honom från
Tyskland hem och tvingar honom att lemna krigstjensten.
Generaladjutant och öfverste vid 30 års ålder, ser han med
ens sin militära bana stängd. Men han har den
parlamentariska öppen, och han beträder den med samma öppna
panna, samma sanningens språk, dertill blixtrande af ovanlig
talang, just sådana egenskaper som göra majestätsförbrytaren,
hvilket Anckarsvärd också ganska ordentligt ånyo blef. Se
högmålsprocessen under 1823 års riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
