Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomsegla menniskohjertats ocean, och ingen födes med sjökort
för den seglatsen.
Att Elise Hwasser ordentligen både mätt upp och
prickat ut, det ser man tydligen vid hvarje ny roll hon
uppträder uti. Hon har, att vi så må uttrycka oss, både
själ och kropp i sin hand, hon är uppmärksam på allt, från
det minsta ord ur hennes mun, till det minsta veck i hennes
klädning — Rachels stora konst. Men Elise Hwasser har,
oss veterligt, ännu aldrig i sina starkare roller stört det
intryck, som man i det längsta vill bibehålla, nemligen
intrycket af de qvinliga behagen. Ofta for sjelfva Rachel
hårdhändt fram bland dessa lifvets rosor, och en recensent
påstod att hon mången gång gaf sina föreställningar med
en trohet, så förfärande, att det riktigt osade kring dem.
Madame Ristori förstod bättre att medla mellan natur och
konst, och bägge hafva, som bekant, sina särskilta anspråk.
Sant är: det växer intet grässtrå vid kraterns brädd, men
litet grönt vill man ändå ha qvar vid afgrunderna i
menskligheten, och det är just det som konsten har till uppgift
att icke helt och hållet skymma.
Om vi derföre skulle jemföra Elise Hwasser med någon,
så är det med den stora florentinskan. Ofta nog är det
endast gestaltens och ansigtets olikhet som skiljer dem åt.
Ingen af dem uppnår Rachel i kraft. De gripa mindre,
men de behaga mer. Vid demonens lif hålla de ännu qvar
en flik af qvinnans gördel.
Det är icke möjligt att här taga under betraktande de
140 eller 150 roller, som Elise Hwasser utfört på kungl.
teatern, de flesta af den mest skiljaktiga karakter, men alla
med samma stora konstnärsskap återgifna. Vi inskränka
oss till hennes senaste, Sigrid den fagras i Hedbergs med
skäl så omtyckta skådespel, och deraf blott hennes scen
med Birger Jarl i fjerde akten. Denna akt är bestämdt
skådespelets mest effektrika och anslående; men ifrågavarande
scen lemnar rum för en vigtig anmärkning, som väl ensamt
gäller författaren, men just derföre gifver ett desto större
bevis på skådespelerskans förmåga. Författaren, hvilken i
de föregående akterna så förtjenstfullt genomfört styckets
alla karakterer, låter i den allra vigtigaste och afgörande
stunden Sigrid tvärt falla från en stolthet, så i hög grad
berättigad och dessutom ett grunddrag i hennes karakter,
ner till en ödmjukhet, som väl aldrig borde vara möjlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>