Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Blanches begrafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanning en kämpe god! En kämpe för allt ädelt och skönt,
för rätt, frihet och fosterland!
Det förr så rika och varma, nu kallnade hjerta, som
vi nyss sänkt ned i den mörka mullen, tillhörde en tapper
stridsman, en ädel hjelte. Han skulle långt före detta kunnat
hvila på sina lagrar och njuta af en välförtjent ro; men
han kände, att det högre och verkliga lifvet är strid; han
lade derföre aldrig ned de blanka vapen, med hvilka han
tidigt hade infunnit sig på de offentliga meningarnes valplats,
och han förde dem intill det sista med en aldrig svigtande
kraft och entusiasm.
Nu är hans fälttag slutadt med seger och frid. Se —
sjelfva detta ändlösa liktåg, hvartill vår hufvudstad
näppeligen sett någonting motsvarande, det liknar ju nästan,
oaktadt sitt allvar och sin stillhet, ett triumftåg. Men dess
dimensioner och betydelse växa ännu mera, då vi tänka oss
de otaliga skaror, som, befinnande sig fjerran härifrån, dock
äro här närvarande med sitt hjerta, med sitt innerliga och
djupa deltagande. Det svenska folket bringar genom
uppriktig saknad den bortgångne en gärd af hyllning. Men vi
stockholmare, bland hvilka han närmast lefde och rörde sig,
vi känna förlusten mera personligt; och vi skarpskyttar,
som stå till honom i så stor, outplånlig tacksamhetsskuld
och som i så hög grad utgjorde föremål för hans kärlek,
glädje och hopp, vi göra anspråk på att stå bland de
närmaste i sorgen, vi känna oss så som hörde vi till hans
familj.
Ack! sorlet omkring grafven är likgiltigt för den stille
slumraren dernere; det är likgiltigt för anden, som sväfvar
i högre och ljusare rymder. Men för vår egen skull kunna
vi ej skiljas härifrån, utan att ge luft åt vårt hjertas känslor,
utan att i denna högtidliga stund samla våra tankar i
kärleksfull erinring och allvarlig betraktelse.
Skulle vi söka efter ett par ord, som kunde i största
korthet beteckna August Blanches hela väsen, så skulle vi
kunna säga, att han var lika snillrik som han var god.
Hans snille låg i hjertat, nästan ännu mera än i hufvudet.
Hans hjerta var fullt af kärlek och ömhet. Allt ifrån sin
barndoms dagar sympatiserade han lifligt med dem, på hvilka
ödets hand hvilade tungt, med de svaga, de lidande, de
nödstälda. Det var denna kärleksfullhet, som utgjorde den
innersta kärnan i hans humor såsom scenisk och novellistisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
