Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.—18.-
Af tvär ofwan anförda text se wi att ap. Paulus warit af
samma mening. Den store hedna-apostelen sitter fängslad i Rom-
Af hans egna ord ser man, att dödsdomen redan fallit eller är
åtminstone ivifs. Men derför förskräckes han icke. Twärtomi —
Men innan han skiljes hädan, will han göra sitt testamente. Han
har hwarken gnld eller silfwer att lemna åt sina efterlefwande; sitt
dagliga bröd har han örtjenat med sina händers arbete. Meu
evangelii predikoembete hade för honom warit dyrare än allt annat
på jorden; detta testamenterar han åt sin »älfkade son«, Tiinothens.
Han fattar pennan och ftrifwer: »Pred"ika ordet, håll upp i tid
och i otid« — — — ,,war waken i allting, lid och umgäll-
göv en evangelisk predikares werk, uträtta ditt ensbete redli-
gen« (2 Tim. 4: 2, 4f). Med döden för ögonen glömmer apostelen
på en stund sig fjel, för att draga försorg om andras salighet.
Han wet att den helsosamma läran icke länge skulle fördragas ; der-
för förmanar han Timothens att onttröttligeu med ifwer predika
densamma. En fattningens förkunnare önskar ju ingenting hjertli-
gare, än att hans möda och arbete mätte bära waraktiga frukter.
Men till detta sitt testamente bifogar apostelen till afsked of-
wanstående härliga, högtidliga dödsbetraktelse. Wid läsandet deras
tville man gerna utropa: »Du död, hivar är din udd? Du hel-
wete, hivar är din feger?« O, falig är du, hårdt bepröfwade
Paulus, hwars lefnadsafton är få rik på hopp och fröjd, oaktadt
den är blodig! — Apostelen strifwer: «Jag offras na, och tiden
tillstundar, att jag skall skiljas hädats-. Han talar om döden,
men talar dock icke om döden. Döden är för honom ingen död.
Märteligt är hans uttryck «jag offras«. Utan twifwel hade aposte-
len på denna stund i sin föreställning det offer, hwilket han fä kraf-
tigt hade predi at för werlden och hivar-igenom han äfwen sjelf wisste
sig wara försonad med Gud. Men han wet ock, att genom Jer
Kristi offerdöd äfwen hans egen död är för Gnd behaglig och tack-
nämlig. ,,Hans helgons död är dyr hållen för Herta-I« (Pf
116: 15). Enär Jesus Kristus för hans skull gått i en cnoalfull
död på korset, hade offrat sig sjelf ör honom, fä wille äfwen Jan
gerna offra sin fwaga lekamen för esn namn skull. Med glädje
lägger han sig ned på Gads altare, metande sig för Kristi skull
wara ett Gudi behagligt offer.
Hwad åter det beträffar, att han nu måste lemna lverlden och
det jordiska lifwet, fä sörjer han icke deröfwer, utan fastmer gläder
sig deråt. ,,Tiden tillstundar, att jag stall stillas hädan,« skrif-
wer han. Döden är för honom en efterlängtad fkilstnessa från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
