Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—23—
da älsta det somär skbat? Gad är den
allra skönaste och i genom är urkällan
till allt hivad sidnt «r hos de skapade
warelserna. Will da sälja din kärlet —
hrvem har kb t honom dyrare än Gad
med sitt eget lod? Will da stänka din
tärlet — hwecn är wärdigare att få ho-
nom än Gad, som är det allra härli-
gaste tväsendet?
Såsom en fader tråget arbetar fbr
att efterlemna ett arf at sitt barn, så
bereder ock Gad en arftvedei åt de sina.
Men sådan fadren är, sådant åt- ock
arfwet: tvår fader är himmelsf, sä år
ock arfivet ett himmelskt arf. Lemna na
åt werlden hennes åra, prakt och här-
lighet, och besinna da den härlighet, fotn
är i Kristus, att en fattig, eländig syn-
dare får tvara hos Gad icke blott en
tjenare, utan ett barn, en arftviage.
Agar oss Gad, tå menar han dock
icke illa dermed; fadersriset sbker icke bar-.
nets ofärd, utan dess bästa. Låtom oss
derfdr kyssa det kära riset och tacka Gad.
Såsom randeln omsluter allt invad
inom honom är, så omgifwer ock Gads
kärlet oss: hrvart helst wi falla, så falla
tvi alltid i dess skote.
Det finnes intet ikapadt ting. som
sielft åtnjuter sin godhet; allt bar and-
fått sitt goda, icke fbr sin egen skall,
utan fbr menniskans. Men tvi fara så
toårdölbst fram och åro såsom sminen,
hwilka wäl njata ollonen, men icke se
upp till trädet, från bwiltet de falla.
Goda ger-ringar utan ett godt hjerta
äro såsom en prydlig klädnad på en dtid
kropp.
Werldsfrbjden är en död frbjdc hon
berdr blott den delen af metinistan, som
måste db, och hon fbder dbdea. Det är
en tom frbid, ty allt werldenet goda är
blott toata skuggan. Det är en tort
frbid: yon warar ofta endast ett ligon-
blict, och om boa än länge marat- så
måste hon dock omsider medzmenniskan
db. Det år en yppig fritid, ty hon har
sitt ursprung af kbttet och tverldöaadea
Djeftvalen will i sitt rike ock haftva
tristna, och han tvet att anbringa en så-
dan fernissa, att menniskorna skina font «
wore de allena helgon och Gads rätta
skbtebam Djefwalen förstår mästerligt
konsten att ntpryda och dölja sig, så
att man icke anser honom for någon
d·eftoul: så gå ock hans mönstertristne
sa slitna, som tvoke de idel Gad och
han sjelf bftver insett mil långt borta.
Jngen hör dem föra annat ån Gads
ord och tvert i munnen, och först då man
rått prbfwar frakten, flinter man att
det är ingen saft eller traft, utan idel
sken och förfalskning
FM ciea kämpande
Själ, hwi siirjer da och gråter-?
Sjelf stall Herren fbra åter
Ja din farkost i en fridfall hamn!
Om stormen rasar hår ibland-
Så är da dock i Herrans hand.
Tro blott och fbrtriista på hans namnl
Slalle han tvål toelat stiga
Ned från himmelen och Iviga
Sig åt döden för att frälsa dig-
Om dig han tville dit igen
Bortkasta, i fdrtappelsear
— Aldrig kan ju han förneka sig!
Men här ner’ i sorgedalen
er nian ej i himlasalen,
Ltr det under, ont ock lidanden
Och sorger ataf alla slag
Fbrdystra här din lefnadsdagfck
—- Oådant länder dig till bästa ån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
