Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—110-
aj dem frambringas ej några menniskor. » De finnas, hwilta pristä, att menni-
Comntsen är säkerligen hwarken sämre stan tväi har en tropp men ej någon
eller bättre an, än den tvar fordomdags. ; fjäl, hwad som få kallas är blott ett
Äter andra sdregiftva, atttverlden och i MPPMS egenskap- MM hwilken ödets
ästven taennistaa haftva tvarit af emig- -
het, sä »att ingendera hade ett början.
Äftoen sadana tankar hafwa haft sitta flir-
stvarare, som att de första meattistorna
tväxte på träd ilithet med tallborrar och
ekollon. Ea Milesins lärde, att de för-
sta mettnistortta tväxte i en stor fift,som,
sedan de ltlefioo fullwttxaa, sprutade dettt
upp på landet. Etttpedolles påstod, att
tnodern jorden frambringat menniskan
på så sätt, att ett lem tväxte här och
en annan der tills de alla tvoro fall-
tvoxna, då en särskild natnrproeess förde
dem tillsammans Wore det ej under-
bart, om mennistor kunde frambringas
—ar jorden på samma sätt, font tvi odla
säd. Men tvi häpna öfwer, att filoso-
fer och tvetenstapstnän kunnat framkom-
tna med sådana galenskaper-
Bilteln säger oss ttttryckligen och be-
stämt, att Gad skapat mennistan af jor-
deas stoft ooh inblåst i hennes näsa en
lefwandeande, och så blef menniskaa ett lef-
wande själ. Gnd skapade mennistan till
sitt beläte, htviliet förnämligast bestod i he- «
lighet, rättfärdighet, odddlighet och herra-
tvälde liftoer iordea. Sädan nteanislan
utgick ar skaparens hand- war hon fall-
tomligt lycklig och säll. Genotn synden
är detta Gads lteläte förloradt, men det
återställes i oss genom Jesus Kristus-
som säger: Den som tror på mig, han
har ewigt lis.
Mennistan är kronan på den synliga
flapelsetn Såsota en ewighetstvarelsel
eger en enda taenaista högre tvärde än
allt annat ihela skapelsen. Orh jem-
fdrd med allt annat, htviltet underbart,
tonsttvert är ej menniskokroppen. Wid.
tanten på oss sjelstva såsotn ett Gads
mästertvcrt taå tvi tväl med psalmistea
utropa: «Jag tackar dig, att jag under-«
ii a gjord är; anderli a äro din tverk,f
o ) det besinnar mitt filäl tväl«. s
let, att flire dessa, som na flirneta sjä-
lens tilltvaro, sannas hedniska filosofer-
i som förfäktade en alldeles motsatt åsigt.
Plato och hatts lärjungar pästä, att
menniskaa är endast själ, att den syn-
liga kroppen ettda är ett fän elfe,
hwari tnenaistan m ste dtväljas. . urn
enleit toifar dock bibeln, att menniftan
består afkropp och själ, att dessa twenne
äro metntistans toäsentliga beståndsdelar-
Den säger oss dessutom, att själen är
odiidlig: »Rädens icke för dem, som dräpa
troppen, utan mer för den, som har
matt alt dräpa sfjiil och kroppiheltvete«.
Blotta tanken pr, att mennistan ej egde
ett odödlig själ är högst fdraedrande.
Hurn lan fjelfrespett egas as den, sota
ej tror sig ega en odödlig själ, utan en-
dast så många stålpnnd ben, tlttt och
blod? HurnJvore det möjligt sär en
tttan ated dylika åsigter att kanna älska
och ära sin äkta mata?
Fdr några år sedatt stod jag wid re:
tingen på ett ångfartyg, långt ute pa
oceanen, i satnsprat med en framstående
och förnäm fritänkare Det gladde ho-
aota synnerlgt, då han fann något ord,
fom han trodde mer än ivanligt uttryckte
hatts djnpa fdratt slir kristendomen. Då
framfin oss i tvattnet syntes några större
fiskar, så tog han stg deras anledning
och påstod: ,,Mennistan är ej förmer
än dessa fiskar, hon är ja ej bättre än
en hand eller en äsna«. Sedan häp-
naden lagt sia något litet, stvarades ho-
nota lagat: miss mening har herrn
rätt, ty den menniska, som lefwer atan
Gnd orlt föraktar Gads ord, liknar werk-
ligen djuren, och detta intygar bibeln-
som ni föraktat-, ty i den heter det:
»Men dessa stola, såsom oskäliga djur,
sota af naturen ära födda till att sån-
gas och färderstvas, då de smäda, hivad
de icke förstå, äfwen blifwa «drderftvade
genom sitt färders och få or’ttfärdighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
