Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—154—
mar deras Gud. Många dyrbara förmåner, många framstående
egenskaper utmärka det ena folket framför det andra. Men ingen
skatt är för folken så dyrbar som kännedomen om Gad och hans
aådeförlntnd Då alla dessa mäktiga hednafolk, trots all sin öfwer-
lägsenhet, wandrade i mörker, hade Israel den gudomliga sanningens
ljus. Då hedningarna förgäfwes tjenade stumma afgadar, förgäfwes
förtröstade sig på skapade ting, kunde Israel bekänna: ,,Herren är
min rättfärdighet och starkhet«.
Gad är den, som skapat oss och som äftven uppehåller oss. Gad är
dea, som uppfyller alla menskliga behof, såtväl själens som kroppens.
Deroni hade äfter hedningarna en aning och iväntade detsamma af sina
gudar. Men fåfängt roar det att wänta sådant af stamma afgadar. Is-
raels Gad deremot toar Herren, himmelens och jordens skapare, således
den lefwande Gnden, af hwilken all god och all fullkomlig gåftoa kom-
mer. Fördensknll mar Israel saligt. Men hnrn hade då Israel
fått Herren sig till Gud? Det skedde sålunda, som i textens ord sä-
ges: ,,Saligt är det folk, hwars Gad Herren är, det folk, som han
bar utkorat sig till arf". Himmelens Herre hade utkorat Israel
sig till arf, sig till ett förönndsfolk och på detta sätt dlifmit Israels
Gad. Gads fria, oförtjenta nådamal war således granden till Is-
raels salighet. Icke hade Israel i någon mån förtjenat densamma.
Ty det hade ingen skönhet, som kunde behaga Herken. Hoa gjorde
sitt toal för sin egen skull, af fri nåd. Sammalanda förblef också
Israel i Gads förband allenast genom Gads nåd och trofasthet.
Wi weta harn oräkneliga gånger Israel bröt sin tro och afföll ifrån
Herken. Då ivar förbandet å folkets sida brutet, och Israel hade
icke haft rått att kalla Herren för sin Gad, om icke hans nåd ioarit lika
stor som han sjelf. Men förbandet fortfor dock, af den orsak att
det roar grnndadt på Gads och icke på Israels trofasthet, af orsak
att nåden trädde i rättmisans ställe. «Wänd om, du affällige
Israel, säger Herken, så mill jag intet wända mitt an-
sigte ifrån eder; ty jag år barmhertig, säger Herren, och
will icke ivredgas etoinnerligen. Då Israel besinnade sig,
frågade det med glad förundran: Ho är sådan Gud, som Dn är,
den der synder förlåter?
Häröswer hafwa äfwen wi alla orsak att glädja oss. Ty åfwen
oss har Herren uttvalt sig till folk. Ett nytt och ännu saligare för-
dnnd har himmelens Ond ingått med oss. Han har uttagit oss
ifrån mörkrets ivälde och försatt oss i sin älskade Sons rike. Alla
döpta åro födda till Gads barn, för att wara hans egna. Hwad
hafwa tvi tväl tverkat dertill? Alls intet. Allt har det skett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
