Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-10—
ting; ho kan ntranfaka det?« Med egen kraft förmår mennistan
det icke, hivar-för det bör ockfå ske
under bön till Heeren, att han måtte utföra det, såsom Da-
vids exempel tvifar, när han beder: «Pköfwa mig. Herre, och för-
sök mig! ranfaka mina njurar och mitt biet-tal« (Ps. 26: 2).
»Nansaka mig, Gud, och känn mitt hjertal möan mig och
känn mina tankar och fe till, om jag kir stadd på en ond wåg,
och led mig på den ewiga iii-igenl« fPf 139: 23, 24). Detta år
också en dön, i hwilken alla trogna sjöar i alla tider med tor an-
dakt förenat fig. Sålnnda böra wi med bistånd af Herren jelf till
fjelfpröfning
ransaka tvått lefwerne, hivar-till profeten Jeremia uppmanar
oss — icke undantagande sig sjelf — medan han säger: «Låtons
oss ransaka wåra wågar och »pröftva dem och vinn-ända oss
till Heeren« (Klagow. 3: 40). Andamålet med denna ransakning
år således icke att forska efter några förtjenster hos oss, ntan fast
hellre att synderna och öfwerträdelferna måtte uppdagad, med hwilka
tvi sedan böra träda inför Herrem på det han måtte få hela dem
alla. Sjelfpröfning bör således ske
med ett all-varligt uppsåt af bättring, så att man icke
längre will qloarblifwa i synden, utan genom Gads nåd begynna ett
nytt lif, såsom i den 119 Psalmen (o. 59) fåges: «Jag besinnar
nsina tokigar, och jag tvånder mina fötter till dina wittnesbörd.
Iag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud«. Den
fom icke önskar och åstundar att bättra sitt lefiverne, han har alls
ingen nytta af sin sjelfpröfning, kan ej· heller pröfwa sig sjelf, åt-
minstone icke med det råtta sinnet och på det råtta sättet.
Herrens ord ioittnar för öfrigt, att sjelfpröfningen
är nyttig. Apostelen Paulus skrifwer: ,,Osn wi dömde rått
ont oss fielfwen så worde wi icke dömde« (1 Kor. 11: 31). Sjelf-
pröfningen förmår oss att döma oss sjelfwa och ingalunda att hög-
modas och berömma afs. Och detta har den saliga följd, att mi
undgå domen. Ty förlåtelsen i Kristus får i det samma komma i
werk och omvändning, når menniskan lår sig att döma sig sjelf och
sålunda erkänna sig haswa förtjenat domen. Hwarföre Herren också
fager: »Allenast känn din missgerning, att dn har fyndat emot Her-
ren, din Gud«. Af fjelfpröfning följer äfwen, hivad apostelen åsyf-
tar, när han fkrifwer: ,,Men hwar och en pröfwe sin egen gec.
ving, och då skall han allenast i sig sielf hafer sin berömmelse
och icke i den andre« (Gal· G: 4). Det är, han lår ig att weta
sin förtjenst inför Herken, så att han icke jetnför sig fjel med andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
