Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-34-.
går på lur, der tvi hwarje ögonblick iiro i fara att trampa på gif-
tiga ormar, der fiender af allehanda slag trakta efter svårt lif, med
ett ord, der tvärt lif år i största fara. Men lika hastigt — innan
wi ens märka det — åra roi åter midt uti på de gröna ångar, dit
Herren tvår gode herde fjelf för oss, der nådens sol åter omstrålar
oss med sin ljnfwa tvårnie och upplyser stigen framför oss, så att ioi
redan på långt håll warsna faran, och just derigenom åro beredda
att möta henne. Och nu är all ängslan och oro sin kos. Wi
hafwa erfarit att Herrcn toarit mår följeslagare så i mörker som
ljus« «ja att det år jnst han, som understundom låter oss komma i
mör er och för oss der nt igen.
Borde icke sådana hågkomster af Herrens tvår Gads underbara
ledning och onnoårdnad mana oss, att med gladt mod se framtiden
an, att kasta all tvår omsorg på honom, som lofioat böra och hjelpa
oss intill dess tvi grå warda, att med Assaf sjnnga:«Hcrre, när jag
hafwer dig, frågar jag efter himmel och jord intet. Om mig
än kropp och själ försmäktade. få år Gad för ewig tid mitt
biertas klippa och min del« (.Ps 73: LD, 2t3).
Ja Herken, som leder de sina underligen, han för oss imörker
och nöd, just på det att wi måtte lära oss känna och bekänna ho-
nom allena såsom tvårt ljus och wår salighet. Och år det ej just i
bedröfwelsens småltngn, han lnttrar sitt guld? Ar det ej i motgån-
gens timmar wi långt bättre lin i medgångens dagar lärt ofs inse
a»tt Herken, blott Herren, år ioår salighet-s klippa och wårt lifs tvärn?
Ar det ej på det såttet han gör sig för oss allt mer och mer oum-
dårlig? Ja, så uppfostrar Gnd sina barn för himmelen. Så afklä-
der han tvår egenrättfärdighet, egenkårlet och alla andra inbillade
dygder. Och nu lyssna ioi så begärligt till dessa wår himmelske lå-
romåstares ord: ,,Låt dig nöja åt min nåd, ty min kraft är
mäktig i de fivaga«.
Når nu Herren sålunda fått göra oss till ett intet och sig fjelf
till wårt allt i alla, då fråga wi efter himmel och jord intet. Då båfwa
tvi ej, om ån bergen midt i hafwet sjönke. Då fröjda tvi ossi
Hel-ren med stort jubel och berömma oss blott as honom, stigande:
,,Herren är mitt ljus och min falighetz för hwent skulle jag
frukta?«
O, hnrn lyckliga åro ej Guds barn! Midt i det nattsnzartaste
mörker år Herren deras ljus. Ia, dyre männer, Jesus Kristus,
ioerldens ljus, det sanna ljuset, som kommit ianerldem lyser ån och
lyser intill tidens slnt genom evangelium. Likasom Guds- ord för
David war hans fötters lykta och ett ljus på alla hans wågar, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
