Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—101-—
Hwarfdre tilldelar Gad sin
nåd allenast genom
yttre medel?
Assigten, hwarsdre Gad tvid kyrkligt
tillbfudna, yttre medel och handlingar
binder sitt andliga nådes-delaktighet, är
denna: att hatts kyrka städse ntå för-
bliftva i tnedtvetandet deraf, att man
för all sali hets ttttdfåettde har att tacka
Gads gertt agar atot oss, och dettt allena
tsåledes icke tvåra gerttingar emot Gad)·
Ttt lttvarje förkunnande af nådens ord,
htvarie utdelning af sakramentet-tia är
ett på hatts löften grttttdadt minnes–
börd derom, att Gad der handlar medt
oss, — en försäkran till hivarie åhörare
och deltagare, att tidett och stunden tttt
är för handen, då Gad är dettt när och
på andligt sätt tttöftvar sitt tvert i deta. -
Och det är kyrkans pligt, att hos alla
dess medlemmar ttppriitttålla detta med-
wetande: att all salighet och allt egande
af saligheten år allenaLt ett Gads werki
dem. Fördettstnll, på et tttan ej måtte
lånta: att tvi måste fara ttpp till him-
lett, att hemta Kristus ned, eller att tvi .
tttåste fara tted i dinpet, att hentta Kri-
stus upp ifrån de döda (Nom. 10); så
har Gud, tvår Herres Jesu Kristi Fa-
der, åt Kristi ittrla anförtrott det kallet
att tillhandahålla nådemedlen,— på det
ittgett kunde tala otn ställt-, tid och stund-
då hatt mettte sig tttrd egna gerttittgar
haftva eröfrat Gads nåd, men wisste
dvcl tvål och kunde med tvissitet nätnna
ställen, tider och stunder, ottt hivilta hatt
i kraft af Gads löften katt wara sör-
säkrad, att Gads attda då warit werk-
saut i hans ltierta tnemtigett tvid dopet,
ttntttvardett och evangelii predikan). Tyde
dock ingett detta sa, font skulle sådant
Gads tverk med oss, der det slår ut till
wälsignelse, afibpa förutan någon helig
toertatt äftvett på tvår egen anda. Ett-
tigt skriften låret- oss tvår kyrkas be-
kännelse, att tvi af tron kuttne ntärta
och finna, att Gads werl ländt oss till
frttkt och wälsignelse, af den tro nemli-
ett, sota i sig sjelf år en helig sedlig
gattdiing ett ,lydnads handling emot
Gads tillbfudtta nåd (thn. l: 5). —
Och ehv sotn annorlunda talar otn tron-
af htvilken tttan igenkänner, att Gad
tttöftvat sitt wert i ass, vttt trott för
bivilken tvår kyrka strider såsom för dess
klenod, han har aldrig förstått eller
anat, htvad tvår kyrka will med sitt
kamp ·ör tron. Meu så tvisst det är,
att tvålsignelsen af Gads tverk på oss
tillhör allenast dett, hos htvilken detta
nya iif fins, fem har denna Gads nåd
omfattande tro till sitt kännemärke, så
wisst år ock det. att tvi för besittningen
af detta lif icke haftve att tacka ett tro-
sota tvore tvår andes werk, atatt en Gads
handling på tvårt hjerta, hivats frakt
den rättfärdiggörattde tron är. Och jast
för att skydda och i renhet betvara så-
. datt kunskap, htvartvid allena nådett stir-
bliftver nåd, nemligen Gads fria, oför-
skyldt erhålltta nad; så har Gad åt
Jesu Kristi kyrka anbefallt de yttre nå-
dentedlen, i hwilkas andfående och att-
ammande tvi kanna hafwa en under-—
pant, att tvi blistvit delaktige af Gads
nåd. J stället att tvi skalle föra ett
dagbok öfwer sjeifwaida tväckelsestttttdet«,
i stället att plåga oss med, att för dett
ttya födelsens strider och tvåndor utfatt-
dera en gradtttatare, efter htvilkea tvi
lttade probera tvårt tillstånd och deras
med wisshet sluta, att Gads ttåd titl-
hdrde oss, i stället för alla dessa sjelf-
askådningeas ytterst bedrägliga upptåg-
der tvi spegle oss i oss sjelftva vci led
för led stycke tvära heliga erfaren-eter-
samt efter wårt inre besinnande inre-
gistrera oss i tissens bok; anbefaller ofe
Gud, genom nådetnedlens kyrkliga skavt-
hållande, att aftvättda tvåra dåraktiga
tankat- bort ifrån oss sjelftva in på
Gads wägar, der lavar för sig katt
tveta med missv, att Gad haftver haft
sitt werk med honom; icke blott så att
dett allmänna nåden utifrån blifwit hv-
nvm tillbjaden, utan att han jemtväi i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
