Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-104-.
skuret Ai han icke i ewiq härlighet sit-
tande på Fadrens högra hand? — Hoa
år fa tvär rättfärdighet! Wär rätt-
färdighet är ju borttagen ifrån liswei
ibland syndare, oantastelidg oförlorad är
han för oss uppwäckt o ) uppfaren till
himmelen. Men dn hafwer del i honom,
om da icke ser och dock tror, att han är
din. Den, om tror på honom, tror, att
han för war skull toardt förnedrad, för
tvär stall dömd till döden, för tvär stall
rättfärdigad genom uppståndelsen och för-
härligad genom sin himmelsfärd, ja, den
det tror och af allt hjerta derpä förtrö-
star, mot lagens dom och samwetets an-
klagelse, han år för Gad rättfärdig,
han är kommen till Zious berg, till Gads
stad, det himmelska Jerusalem, och till
de fullkomligt rättfärdigas andar. Du
ser icke dessa rättfärdiga; men Gad ser
och känner dem wäl, och du stall ock en
gång se dem alla, då Herren kommer,
,,till att förllaraö i sina helgon. och un-
derlig warda i alla dem som tro« (2
TMBL 1: 10).
(Altm. Ed. Tidn» 184F·)
Tron ärar Gad.
Hwilien som tror den andre, han tror
honom derföre, att han häller honom för
en from och sannfärdig man; hwilket ju
är den största ära, som en menniska kan
bewisa den andra; såsom det deremot är
den största smälek, enär man aktar ho-
nom för en lös, lögnaktig, lättsärdig
man. Pä samma sätt oci dä själen fullt
och fast tror Gads ord, fä häller han
honom för sannfärdig, from och rätt-
färdig; hwarmed han gör honom den
allra största ära, som han honom göra
tan.—- Aterigen kan man icke tillfoga
Gud nägon större wanära, än att icke
tro honom; dermedelst själen häller ho-
nom för en oda lig, lögnaktig, lättfär-
dig Gud, och, s widt på henne beror-,
förnekar honom med sådan sin otro, och
upprättar nti hjertat emot Gad en af-
,ud, ester sitt eget sinne, titasom wisste
Jon det bättre än han. Luther-.
Sann lycka.
Huru saliga äro tvi icke med Jesast
Denna bekännelse aflägga alla med tack-
sägelse och bön inför Herken, som stå i
gemenskap och förbindelse med honom.
Hnru mycken orsak hafwa de icke att
fröjda sig öfwer sin lyckat De anställa
ofta sådana betraktelser: O, huru elän-
dig ivore jag icke, om jag ej kunde
fröjda mig as min Frälsare. Det sin-
ines ja ingenting ihimmelen eller på
»jorden, som kan nära och ioederqwicka
min själ, annat än Jean och hans
Itärlek. Med honom har jag allt, och
ntan honom hade jag intet, ty alla
» skatter, all fröjd, all lycka i tverlden ära
iintet for min sjak; blott Jesus kan tio-
lskede-ställa henne. Innon jag kom till
kännedom och gemenskap med min dyre
Förlossare och Herre, hade jag blott
osaliga stunder, mitt hjerta tände ingen
Hoerktig glädje; jag ivar död för allt
godt, och när jag tänkte pä Gud, dö-
den och ewigheten, så förskräcktes jag.
Det felades mig toerilig tröst i detta
, tisrvets bekymmer, och mina synder, om
de ock i början gäfioo mig sörnöjeise,
tillskyndade mig ingenting annat än än-
» gest, oro och qwal i hjertat.
Aasamrig redaktör: K. B. Lehtooerh kapellan. Adrcss: iirdiala
, , stor-, G. W. Imsen sk Gothas-aska resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
