Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den ropande rösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Den gamle skakade sitt hvita hufvud, som hade han
velat aflägsna något tungt och tryckande från sig, och
återtog sedan med sin blida och litet trötta stämma.
»Hvad I ej viljen människorna skola göra eder, det
gören I ej heller dem! Behöfver ni veta mer för att kunna
lefva?»
På detta var ej gärna möjligt att svara något och
löjtnant Kennedy kringgick skickligt den svårighet, som
mötte honom, genom en rent personlig fråga. Den långa,
bräckliga gestalten väckte hans nyfikenhet och då han
ej hade annat för sig, ansåg han det ej ur vägen att samla
erfarenheter. Här var det synnerligen lämpligt att göra
sådana och med ett förbindligt leende, som mörkret
tyvärr dolde, vände han sig till den gamle, sägande.
»Min herre, jag vet ännu inte med hvem, vi ha
nöjet ...»
»Ah, jaså», afbröt gubben och på röstens klang
hördes, att han log •—■ »jag har så länge vistats bland mina
vänner här nere, att jag glömt en hel del. Nå, jag har
i stället lärt mycket annat.» •— »Hvem jag är, hur skall
jag kunna säga er det?»
»Hm!» hostade löjtnanten och knuffade till sin
kam-.rat för att göra honom uppmärksam.
»Jo, nu vet jag», sade gubben blidt. — »Ni ser här
en gammal, fattig missionär, som för många, många år
sedan drog ut bland de svarta i denna världsdel för att
upplysa dem. Då det gällde en sådan sak, tänkte jag
ej, att vägen skulle vara svår, jag drömde till och med
om stora segrar, ty jag trodde fullt och fast på min
uppgift, som jag gör än. Men jag bedrog mig. Det finns
inte en Gud, svarade de svarte och okunniga, de hvita
hafva så många, att de ej själfva veta, hvem som är den
rätte. Hur kan du begära, att vi skola tro dina ord i dag,
i morgon kommer en katolik och säger oss, att du farit
med lögn, hans gud är den bäste och mäktigaste, nästa
vecka anländer en metodist och ropar högt, att ni båda
bedragit oss. Vi behålla våra gudar, tills ni själfva blifvit
litet klokare och mer säkra på er sak.
Det var sannt, de okunnige visste mer än jag. Det
kostade mig många och hårda strider att erkänna de
minas misstag, men jag gjorde det likväl, ty här var ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
