- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
53

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Under återtåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

»han har godt hufvud. Den där lyckas vi ej föra bakom
ljuset. Nå, det kommer ej att inverka på mig. Talar ni
franska, karl?» frågade han plötsligt på detta språk.

De bägge boerna mötte hans skarpt forskande blick
med en i all sin häpenhet oskyldig min, som fullständigt
förjagade farhågorna i detta afseende.

»Saken är klar», fortfor han obekymradt och
begagnade sig alltjämt af franska språket, »de där begripa blott
holländska och litet engelska, hvilket gör, att vi äro
hänvisade att öfva upp våra, som jag fruktar, ganska
ofullständiga kunskaper i gallernas tungomål.» Han skrattade
belåtet åt den relativa frihet, som de bägge bevakarnes
okunnighet lämnade. »Bry er inte om manskapet»,
fortfor han, då Stephens gjorde min af att vända sig om,
»karlarne inse nog, att hvarje försök till krångel är en
dumhet, och ju mindre vi för närvarande befatta oss med dem,
desto mer skall man lita på oss. Se ut, som om hela saken
ej angick er, det kommer att insöfva de där två i säkerhet,
och ha de väl en gång börjat lita på oss, är det vår tur.

— Nå, meningen var ju, att vi skulle konversera. Säg
något, människa, och häng ej hufvudet så där!»

»Jag kan ej hjälpa det, Kennedy, jag har börjat tänka.»

»Behöfver jag erinra er om en soldats första plikt?

— Förmodligen icke, ni står ju högt i gunsten hos våra
förmän, men om ni inte befriar er från allt onödigt
känslo-pjunk, börjar jag tvifla på er framtid, min käre Stephens.
Rätt eller orätt, hvad tror ni den saken angår
världshändelsernas kompaser? Var nöjd med att stå på den
starkares sida, det skänker stora utsikter till belöning, när
sluträkningen göres upp. — Nej, säg ingenting, det är
antagligen bäst för er att tiga, ni har kommit ur jämnvikten
för tillfället. Ett godt råd vill jag, ehuru yngre än ni,
dock gifva er så här mellan fyra ögon: klandra icke ens
i edra hemligaste tankar dem, af hvilka er framgång beror;
det är ett existensvillkor. Hela världen, staterna såväl
som individerna, känner blott en lösen: framgång. Och
för den äro alla medel goda. Numera bestämmer inte en
saks moraliska halt dess värde, utgången ensam afgör
allt, att segra, att lyckas, har blifvit målet. Våra ledare
ha insett det och draga hänsynslöst ut konsekvenserna
däraf, det är deras styrka. Och att en annan stormakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abroffer/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free