Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8g
och började tala, när den styrkta menigheten strömmade
ut på gatan.
»Det är lögn allt detta», skrek han med hög röst ■—•
»lögn och smädelse. Ankans sorg är icke äkta, köpmannens
högfärd och den stackars moderns själfbedrägeri ...»
»Han går ju in på personligheter», sorlade menigheten
hotande.
»Herren är ej med oss, ty vi gå icke hans vägar, våra
offer äro ej sådana som han begär och röken af våra
offereldar stiger ej mot himlen utan sjunker mot jorden. Det
är vårt högmod han begär, vi skola offra, våregenkärlek
vi skola tukta, men vi hafva gjort oss döfva för hans röst...»
»Han hädar»,knotade mängden och började söka
stenar.
Men den ensamme mannens stämma öfverröstade
sorlet och stark i sin tro talade han vidare.
»Vet någon af er, hvad änkans make tänkte under det
dygn, han plågades till vansinnets gräns, under det dygn,
han endast bönföll om döden . . . döden . . . Ber en klok,
stark och frisk människa om döden? •—• Skall jag svara?
Nej, tänken själfva! Hvad kände den gamle köpmannens
son, när han lefvande ruttnade bort, öfvergifven och glömd
af alla? Hvad tänkte moderns söner, då granatskärfvorna
skuros ut ur deras blödande kött, utan att deras lif därför
kunde räddas? — Det vet ingen af eder, ingen. Och de,
som lemlästade och brutna komma hem, de säga blott hvad
de veta, att andra vilja de skola säga, de upprepa ord,
som andra lagt i deras munnar, och de bedraga sig själfva
och andra af fruktan för ogillande. Nej, gån ut i
sjukbarackerna och på slagfälten, lyssna till de sårades jämmer
till deras glödande böner, till deras hemska förbannelser;
hör de ord kvalen och plågorna lägga på deras brännheta
tungor, det joller sårfeberns yrsel tvingar fram ur deras
sammansnörda strupar! Hör och tänk själf! Men jag säger
eder, att den allsmäktige icke nådigt mottagit våra offer,
ty då skulle han icke låtit tusenden och åter tusenden lida
och dö som dessa gjort. Frid på jorden och människorna
en god vilja samt du skall icke dräpa, äro hans ord, men
allt annat är lögn.»
»Fosterlandsförrädare!» tjöt en ursinnig stämma och
en sten susade mot mannen. Dan träffade väl ej, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
