Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. En skiss över Alexander Berkman. Av Emma Goldman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihet och ekonomiska opportunism. Hade inte
viljan till idealet varit så stark hos Berkman,
skulle den amerikanska smältugnen absorberat
honom såsom den hade absorberat den stora
majoriteten av de inflyttade europeerna. Den hårda
kampen för existensen och de tusentals
fallgroparna för män, böjda för ekonomisk framgång,
skulle ha monopoliserat hela hans energi och tid.
Många ryska revolutionärer, som kommit till
Amerika för att söka sin utkomst, ha fullständigt gått
upp i den vilda jakten efter rikedom och dess
“välsignelser“.
Icke så Alexander Berkman. Han är en
skapande kraft, vars huvuddrag är den
oemotståndliga driften att ingjuta nytt liv, att ge nya former;
det är aldrig fråga om hur hård striden, hur högt
priset som skall betalas. Det är huvuddraget i
hans karaktär som gjort Alexander Berkman till
huvudgestalten i Förenta staternas revolutionära
och anarkistiska rörelse. Det var icke länge sen
han började att bryta den ofruktbara marken i
detta land. Först i de judetalande cirklarna, i
den grupp, som kallades Frihetens pionjärer, blir
Berkman en av de aktivaste och hängivnaste
krafterna. Sedan i den tyska anarkistiska rörelsen,
vid denna tid ledd av John Most. Men allt detta
var, vill det synas, blott en förberedelse till den
stora uppgift han var född till i vår sociala
väg-röjning genom den oemotståndliga kraften i hans
revolutionära reaktion mot de skriande
händelserna.
Det var år 1892, den tidpunkt då stålsträjken i
Homestead utkämpades — Pennsylvaniens
stålar-betares första och största kamp på liv och död
mot deras feodallord Andrew Carnegie. Den väckte
hela landet till motstånd mot slaveriet och
exploateringen inom stålindustrin. Denna stora kamp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
