Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA AFDELNINGEN - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men en fråga uppstår här: förlorade denna fjeder
sin spänstighet, i mån som påtryckningen kändes
starkare, eller härledde sig herr Järtas vacklande af
något uppkommet missförstånd mellan honom och vestra
arméens befälhafvare? Grefve Anckarsvärd har
upplyst, huru herr Järta förklarade, »att han på intet
vilkor ville deltaga uti något sådant företag, hvaruti
Öfverste-löjtnant Adlersparre kunde hafva någon del,»
m. m. äfvensom huru herr grefven sjelf var den, som
lemnade herr Adlersparre del af herr Järtas afvoga
sinnesstämning emot honom. Sannfärdigheten af herr
Anckarsvärds yttrande lemna vi naturligtvis i sitt
värde, men kunna omöjligt undertrycka den
öfvertygelsen, att det af herr grefven var föga politiskt gjordt
att i en sådan stund och på ett sådant sätt låta sitt
tjenstenit fritt flyga fram och utså oenighetsfrön
emellan tvenne personer, som båda kämpade för samma
stora sak. Det är utan tvifvel, att det ju var denna
rapport, som kom Adlersparre att till Pantzarhjelm
afgifva det ofvan citerade oblida yttrandet. Som det
emellertid för allmänheten ej kan vara utan största
interesse att förnimma, hvad herr Järta sjelf säger
om denna animosité, göra vi oss ett särdeles nöje med
att återgifva följande rader: »Om det obehagliga
missförstånd, hvilket år 1809 uppkom emellan Georg
Adlersparre och mig, vill jag ej i bref yttra mig.
Jag hoppas, att han, mot slutet af sin lefnad, fann,
att en och annan ny vän, hvars måhända mindre
riktiga berättelser vållade det, icke var rätt pålitlig.
Af detta missförstånd bevarar jag ett visserligen
smärtande, men ingalunda mot den aflidne bittert, minne.
Jag ber Tit. vara derom öfvertygad. — Med mycken
harm läste jag för någon tid sedan ett blad af Argus,
hvaruti förmältes, på ett sätt, som mindre skulle såra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
